Ja, då har ännu ett år gått mot sitt slut, ett år med två steg framåt och ett steg tillbaka. 2021 började faktiskt på en absolut bottennivå. Min dotter låg däckad av cellgiftsbehandling, och detta kombinerat med andra ledsamheter och en covidsmitta ute i samhället som frodades under vintermånaderna. Årets första månader handlade bara om att härda ut.
Det blev bättre. Det allra viktigaste är såklart att dottern återhämtat sig bra under året. Det näst viktigaste är vaccinet som gjorde att livet ändå kunde levas lite mer som vanligt, om än med försiktighet. Trots att mitt reseår startade först i maj, så hann jag med tre resor till fem länder; till Frankrike, Danmark, Tyskland, Österrike och ett för mig nytt land: Slovakien.
Jag semestrade inte lika flitigt inom Sverige som under 2020, men jag gjorde i alla fall en fantastisk och efterlängtad resa till Lappland. Årets mest annorlunda resmål för mig, trots att det ligger inom rikets gränser. Antalet övernattningar utanför hemmet landade på 38, med spännande inslag som trädhus, sovkapsel, fjällstugor och liggvagn på tåg. Bara en tältnatt dock, det är helt obegripligt när man är en tältälskare som jag.
Några teman som sticker ut under året:
Tåg
Om 2020 var bilens år för mig, så har 2021 varit tågets år. Jag kan räkna in cirka 800 mil på räls! Falköping-Gällivare tur och retur, min tågluff i Europa, Göteborg-Stockholm tur och retur samt några småturer på Rivieran och mellan Borås och Göteborg. Jag har också sovit tre nätter i liggvagn, det var minst fem år sedan sist. Jag ÄLSKAR att åka tåg! Att sitta och se landskapet passera förbi, nu vid årets slut är höstfärgerna och bergen i Österrike starkast i minne.
Nationalparker
Efter försommarens besök i Store Mosse beslöt jag att planera in fler nationalparksbesök. Jag hade några mer närliggande i planeringsstadiet, men det landade i en vandringsresa med triss i nationalparker: Treparksmötet med Stora Sjöfallet, Padjelanta och Sarek. Med detta gick jag detta året från fyra till åtta besökta av trettio nationalparker, så här finns alltså mycket kvar att göra!
Spång
Ett fördjupningstema till nationalparkerna är Spång. Jag har vandrat flera mil på spång under året, i ovan nämnda nationalparker samt i naturreservatet Komosse.
Fine dining
Jag har aldrig tidigare ätit så många fina restaurangmåltider som under 2021. Vi pratar måltider som är en upplevelse utöver att äta sig mätt, där man kostar på sig (eller blir bjuden!), med det lilla extra vad gäller råvaror, drycker, service och ambitioner. Jag har besökt sex restauranger med omnämnanden i Guide Michelin, varav La Bastide Saint-Antoine med en stjärna och ARK med nymodigheten Green Star, och några andra som helt klart hade platsat i guiden de också. En av dem ligger i min hemstad Ulricehamn: Restaurang Lagos som utnämnts till en av de åttio bästa i Norden av 360 EAT Guide.
Tryffel
Efter att länge ha haft en ouppfylld kärlek till färsk tryffel så blev det full pott under 2021! Vid mitt besök i Frankrike var det säsong för sommartryffel, och jag åt tryffelgnocchi på restaurang, och tryffelrisotto och tryffelpizza lagat av min bror. I oktober besökte jag en tryffelfestival i Graz, där jag åt tryffel-hot dog och gick en guidad vandring med en hund som letade fram tryffel. Med mina inköp från marknaden anordnade jag ett tryffelparty för familjen vid hemkomst.
Hundertwasser
En av de mest speciella djupdykningarna jag gjorde under året var i konstnären Friedensreich Hundertwassers verk. Jag besökte utställningen med hans verk på Akvarellmuseet i Skärhamn i slutet av augusti, och beslutade mig för att göra en tågresa i Europa för att se på de byggnader som förverkligats efter hans idéer. Det blev fyra stopp; i Uelzen, Magdeburg, Wien och Darmstadt, och jag såg sju av hans byggnader. Sammanfattning: Min Hundertwasserresa
Kulturåret 2021
Det har ändå börjat röra på sig, tack och lov. Kulturupplevelser är viktiga för mig. Utöver några konstutställningar, museibesök och föreläsningar så har hösten och vintern bjudit på en klassisk konsert i Wien, en teaterföreställning: Dracula, och en dansföreställning: Snövit.
Jag har varit inne i ett läse-flow under året. Jag ger inga nyårslöften, utan sätter istället mål inför det nya året. Ett mål för 2021 var att läsa 52 böcker, det vill säga ett snitt på en i veckan. Nu när året är slut räknar jag in 65 böcker. Kvantiteten är naturligtvis inte målet i sig, men jag är glad att jag haft läslust, och även om några böcker har varit mindre bra så har de flesta varit bra. Jag har läst om hela Stad-serien av Per Anders Fogelström, den står sig mycket väl. Andra minnesvärda böcker är Sveas son och Dottern av Lena Andersson, Silvervägen och Ödesmark av Stina Jackson, Små eldar överallt och Säg inget om Lydia av Celeste Ng, samt Samtycket och Klubben som nyttiga påminnelser om flickors och kvinnors villkor i nutid.
…och nu kommer 2022
Jag ligger fortfarande lågt med planering, men hoppas på att min Norgeresa kan bli av under 2022. En annan resa som börjar kännas angelägen är till Korsika för att gå de resterande sju dagsetapperna på GR20; den södra delen (den norra och tuffaste delen på nio dagar avklarades 2017). Några resor utanför Europa vågar jag inte tro på ännu.
Kanske kan jag hoppas på att den inställda Rammstein-konserten från 2020 kan bli av 2022? Herrarna blir ju inte yngre med åren! Jag har också köpt en biljett som julklapp till mig själv, till Porcupine Trees återförening i Avicii Arena i oktober 2022. Det är femton år sedan jag såg dem sist.
Och så ska jag tälta mera. Det blir ett nyårsmål vid tolvslaget, får se var jag sätter ribban!
2021 års höjdpunkter månad för månad
Januari: Några små äventyr under årets första månad var uteätning vid Fluxfallet och Urban exploration vid bunkrarna i Uddevalla
Februari: Jag satsade stort på Göteborg Filmfestivals digitala version, såg fyrtio filmer under tolv dagar och lagade mat från olika länder. Vi gjorde också en liten vandring med utelunch vid Hofsnäs.
Mars: Ett besök i Grebbestad i vårvinter, med vandring vid naturreservatet Tjurpannan.
April: Månadens absoluta höjdpunkt var heldagsäventyret Pilgrimsritt till Asklanda kyrka på islandshästen Ardis.
Maj: Månadens första dag gick vi runt sjön Såken, en riktigt ansträngande tur. Sedan var det dags för första vaccinet, hurra hurra! Årets första tvådagarstur gick till Kinnekulle, med övernattning i Islanna Trähushotell, samt besök på Nordens Ark. I slutet av månaden besökte jag Vargaslätten, en historisk trädgård i Simlångsdalen.
Juni: Tvådagarstur till Store Mosse, med två vandringar och årets enda tältnatt. I mitten av månaden besökte jag Hönö. Efter spruta nummer två och PCR-test var jag redo för resa till Mougins i Frankrike och bror och svägerska som jag inte träffat på nästan sjutton månader. Jag besökte bland annat Èze och Île Sainte Marguerite.
Juli: Jag stannade ytterligare en vecka i Mougins, med besök i Grasse och på La Bastide Saint-Antoine. Efter hemkomst paddlade jag och barnen kajak i Billdal på västkusten, och jag närturistade i Suntak, Baltak, Ettak och Vättak. I månadens sista dagar gick resan till Lappland och vandringen vid Treparksmötet: dag 1, dag 2.
Augusti: Den tre dagar långa vandringen gick över månadsskiftet och avslutades med mitt livs första helikoptertur: dag 3-4. Helgen efter levde jag lyxliv på Ästad Vingård tillsammans med dotter och mor. Familjen åt en delikat måltid på Lagos i Ulricehamn, och sista helgen besökte jag Akvarellmuseet i Skärhamn och Skulptur i Pilane.
September: Årets andra utlandsresa gick till Köpenhamn, en weekend tillsammans med dottern, med en fantastisk vegansk gourmetmåltid på restaurang ARK som främsta mål.
Oktober: Jag gjorde en vandring på Ålleberg, och bjöd barnen på Borås Stadsteater: Dracula. Sista veckan i månaden var det dags för min nio dagar långa tågluff till Magdeburg och Darmstadt i Tyskland, Wien och Graz i Österrike och Bratislava i Slovakien. Härligt och inspirerande!
November: Jag besökte Världskulturmuseet för att se utställningen Kimono – från Kyoto till catwalk, och gjorde årets andra ridtur hos Stålarp islandshästar, på töltkungen Hákon i kallt novemberregn.
December: Trots snöbrist gav Jul på Liseberg en mysig, om än något speedad julkänsla. Lagom till julhelgen hade snön lagt sig igen, och vi upplevde den vackraste julen i mannaminne, med bland annat en vandring på Komosse. I mellandagarna åkte jag och dottern till Stockholm för att se dansföreställningen Snövit av Fredrik Benke Rydman, och vi hann även med ett besök på Fotografiska.
Hej! Ville bara skriva att jag verkligen uppskattar din blogg. Snubblade in på den häromdagen när jag satt och googlade ridresor att göra bara pandemin är över. Har läst en hel del inlägg nu och fått massor av inspiration, både för framtida resande och för trädgården 🙂 Kommer att fortsätta att titta in här!
Tack, så glad jag blir! Och kul att du gillar både resor och trädgård, jag är ju lite ”spretig” med mina inlägg 😉
Tjurpannan är häftigt men det där med bunkerspaning i Uddevalla måste jag ju titta närmare på. Ränner ju ändå en del i mina gamla hemtrakter titt som tätt, så tack för det tipset! 🙂 Och Èze såg ju riktigt vackert ut!
Ja, bunkrarna var verkligen intressanta, som en påminnelse om andra tider. Och Èze är i en klass för sig! 🙂
Tack för alla underhållande och intressanta inlägg under året, jag har lärt mig massor när du bjudit med oss läsare på dina upplevelser.
Varsågod, och tack själv! 😉