Parallellt med mitt mål att besöka alla Sveriges nationalparker har jag också haft som mål att besöka samtliga av de femton svenska världsarven. Jag nådde målet i samband med resan norröver i slutet av augusti 2025, då besöken i nationalparken Skuleskogen och mitt sista världsarv Höga kusten sammanföll.
Vad är ett världsarv?
Världsarv är ett begrepp som antogs i en FN-konvention 1972, och organisationen Unesco – FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur – ansvarar för listan och utnämningarna. Världsarven är kultur- och naturmiljöer som bedöms som unika och betydelsefulla för hela mänskligheten.
I nuläget är de över 1 200 stycken, fördelade på över 160 länder. Italien toppar listan med 61 stycken, följt av Kina, Tyskland, Frankrike och Spanien. Unesco utser världsarven på förslag från de enskilda länderna, men de har också i något fall dragit tillbaka statusen då platsen förstörts och skyddsvärdet försvunnit. På Unescos hemsida kan vi se en karta med gröna pluppar för naturvärldsarv, gula pluppar för kulturvärldsarv, några mixade natur/kultur men också röda pluppar för de världsarv som är starkt hotade; till exempel i krigsdrabbade Syrien och Libyen.
Länk: UNESCO World Heritage list
Världsarv i världen
När jag studerar listan över världsarv runt om i världen kan jag konstatera att jag besökt en hel del av dem under mina resor. Inte så konstigt, eftersom de ofta utgör ländernas främsta sevärdheter. Naturvärldsarven Serengeti, Galapagosöarna och Mosi-oa-Tunya/Victoriafallen och kulturvärldsarven Kinesiska muren, Machu Picchu, Angkor Wat och Colosseum är några exempel på platser med världsarvsstatus som jag besökt. Hur står sig de svenska världsarven mot dessa?
De svenska världsarven
Det går inte att komma ifrån att de svenska världsarven är mer lågmälda, och inte lika kända internationellt. Min upplevelse av att besöka dem har i vilket fall varit enormt givande. Om nationalparkerna gett mig en bild av mångfalden och skönheten i svensk natur, så har världsarven gett mig en djupare bild av den svenska historien och en ökad förståelse för hur vårt land byggts av hårt arbete och naturresurser som skog, vatten och malm. Både sevärt och lärorikt.
Här följer en lista över de svenska världsarven, i den ordning jag besökt dem. Den kursiverade texten är hämtad från Unescos motivering, men förkortad.
Birka och Hovgården
Birka är en av de mest kompletta och orörda vikingatida handelsplatserna från åren 700-900.
Jag tror att det var sommaren 1998 jag besökte Birka, tillsammans med barnen som då var små. Fakta finns att finna någonstans i mina dagboksanteckningar, men några foton finns inte. Jag är i alla fall säker på att jag varit där, men också på att det är dags för ett återbesök!
Södra Ölands odlingslandskap
Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tagits tillvara på ett optimalt sätt.
Jag har besökt Öland ett antal gånger, men 2010 upplevde jag odlingslandskapet specifikt vid ett studiebesök på Ottenby kungsgård, på resa med jobbet. Jag minns att lantbrukaren berättade om svårigheten med att bruka de små muromgärdade tegarna med moderna maskiner; stenmurarna är skyddade genom biotopskydd i miljöbalken.
Länk: Över till Öland
Hällristningsområdet Tanum
Hällristningarna i Tanumområdet är enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet.
2013 var jag och dottern på campingtur till Bohuslän, och vi passade på att besöka Vitlycke museum och de fascinerande hällristningarna. Bilder som talar direkt till oss, från människorna i forntiden!
Grimeton radiostation
Grimeton radiostation är ett unikt och enastående monument som representerar utvecklingsprocessen för kommunikationsteknologin under perioden efter första världskriget.
Det konkreta samlandet av världsarv påbörjades pandemiåret 2020, och likt nationalparkerna startade jag från antalet tre. Med ett ärende till Horred passade jag på att besöka Grimetons radiostation, och de tekniska landvinningarna fångade mig mer än jag kunnat ana.
länk: Grimetons radiostation – ett världsarv
Hansestaden Visby
Visby är ett framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse.
Ytterligare en pandemiresa år 2020 där jag passade på att uppleva Visby och en bit av Gotland, i princip för första gången i mitt liv. Ja, Visby är sannerligen vackert, unikt och välbevarat – inga superlativer räcker till för att beskriva denna pärla!
Länk: En vandring i Visby
Laponia
Här finns enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda biologisk mångfald / …ett av de bäst bevarade exemplen på ett nomadområde i norra Skandinavien
Laponia är ett kombinerat natur- och kulturvärldsarv, som vidsträckta fjäll och skogar och som samiskt kulturområde. Inom världsarvet finns hela fyra nationalparker: Sarek, Stora Sjöfallet, Padjelanta och Muddus samt två naturreservat. Följaktligen besökte jag Laponia 2021 när jag vandrade Treparksmötet, och 2025 när jag var i Muddus. Världsarvskommittén har reagerat på svenska regeringens beslut 2023; att tillåta förundersökningar för att bryta järnmalm i Kallak i Jokkmokks kommun. Det vore väl oerhört tråkigt att få en röd markering för hotat världsarv?
Länk: Vandring vid treparksmötet och Muddus nationalpark
Drottningholms slottsområde
Anläggningen Drottningholm – slottet, teatern, Kina slott och parken – är det bästa exemplet i Sverige på ett kungligt 1700-talsresidens, representativt för all europeisk arkitektur från denna tid.
Sveriges Versailles, strax utanför huvudstaden. Ofattbart att jag inte kom dit förrän 2022. Men bättre sent än aldrig; jag kombinerade två nationalparker: Ängsö och Tyresta med ett världsarv: Drottningholm, under några dagar i Stockholm. Drottningholm utsågs till Sveriges första världsarv 1991, och är en utsökt klenod!
Länk: Drottningholm – världsarv i sommarskrud
Hälsingegårdarna
En extraordinär kombination av timmerbyggnad och folkkonsttraditioner, rikedom och social status hos de oberoende bönder som byggt dem.
Sommaren 2023 gjorde jag en stor nationalparksturné: Töfsingdalen, Sonfjället, Hamra, Färnebofjärden och Garphyttan, och i denna resa vävde jag även in ett antal världsarv. Effektivitet! Av upp emot tusen hälsingegårdar har sju valts ut att representera världsarvet. Jag besökte fyra av dem – varav två privatägda – under en dag. Hälsingegårdarna är vårt nyaste världsarv; helt ofattbart vackert, och unikt i världen!
Länk: Världsarvet Hälsingegårdar
Falun och Kopparbergslagen
Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa.
Även detta stopp skedde under 2023 års nationalparksresa: ett spännande besök med guidad rundtur nere i gruvan och museibesök. Jag lärde mig vilken enorm betydelse gruvan haft för Sveriges utveckling – ja, så som uttrycks i motiveringen ovan. En välutvecklad och givande turistattraktion.
Länk: Världsarvet Falun- gruvan och bergsmansbygden
Engelsbergs bruk
Engelsberg är ett enastående exempel på en betydande europeisk industri från 1600-1800-talen med viktiga tekniska lämningar med både kontor och bostäder bevarade.
Sista världsarvsstoppet på resan 2023, med en guidad tur beställd i förväg. Faktum var att hela resan planerades utifrån detta besök, för de guidade turerna var få och begränsade till vissa dagar. Guidningen var avgörande för att få den fulla förståelsen för brukets historia och betydelse, superintressant! Detta är Sveriges enda helt privatägda världsarv, troligen ett ovanligt förhållande i hela världen.
Länk: Världsarvet Engelsbergs bruk
Skogskyrkogården
Skogskyrkogården är ett framstående exempel på hur arkitektur och ett formgivet kulturlandskap från vårt århundrade sammansmälts till en kyrkogård.
Skogskyrkogården var ett annat relativt lättillgängligt världsarv, bara några tunnelbanestationer från Stockholms innerstad. Jag gjorde ett besök i mars 2024. Den storslagna arkitekturen, parken och gravplatserna bildar en mäktig och vacker helhet, där jag kände något jag sällan sätter ord på: vördnad.
Länk: Kulturfyllt Stockholmsbesök
Gammelstads kyrkstad
Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien.
2025 var jag på upploppet i mitt samlande av både nationalparker och världsarv. Vid en tågresa till Haparanda för att besöka Haparanda skärgård gjorde jag ett stopp i Luleå, och tog bussen till Gammelstad en mil bort. Där gick jag en intressant guidad tur; bara guiden och jag. Fint, men kändes lite öde i kyrkstaden.
Länk: Världsarvet Gammelstads kyrkstad
Struves meridianbåge
Struves meridianbåge är ett extraordinärt exempel på utbyte av mänskliga värden i form av internationellt vetenskapligt samarbete.
Jag åkte vidare till Haparanda och tänkte också passa på att bocka av Struves meridianbåge. Detta är ett konstigt världsarv. Själva upptäckten är ju fantastisk, att medelst ett antal mätpunkter fördelade från Nordnorge ner till Ukraina bevisa att jorden är tillplattad vid polerna. Men det finns ju egentligen inget att titta på? Nåväl, jag läste tre informationsskyltar, såg ett litet minnesmärke och ett kyrktorn på håll och satte bock på meridianbågen.
Länk: Stadstur i Haparanda
Örlogsstaden Karlskrona
Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flotta var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är den bäst bevarande och mest kompletta av dem som finns kvar.
Augusti 2025, och nu hade jag verkligen segervittring på världsarven. Endast två kvar. Jag hade legat lite lågt med Karlskrona, för där hade jag ju varit en gång i tiden. Men jag insåg att det var trettio år sedan och innan staden fick världsarvsstatus, så detta måste göras om – ordentligt! Jag blev helt betagen i Karlskrona, och kommer definitivt att åka tillbaka igen.
Länk: Ett veckoslut i världsarvet Karlskrona
Höga kusten och Kvarkens skärgård
Området är ett typexempel för forskning kring isostasi och utgör den plats där fenomenet först upptäcktes och studerades.
Grand Finale: i slutet av augusti 2025 besökte jag och sonen Skuleskogens nationalpark, och den ligger inne i världsarvet Höga kusten – ett världsarv utifrån naturvärden. Vi besökte också Höga kustens Naturum, som berättade den spännande historien om isostasi: landhöjning. I och med det hade jag följt Sveriges historia ända tillbaka till istiden; en lärorik tur genom svensk natur och kultur. Och här en bit av Finlands, landhöjningen är gränsöverskridande och världsarvet innefattar numera även Kvarkens skärgård på andra sidan Östersjön
Länk: Höga kusten och Skuleskogens nationalpark














Trevligt! Nu har jag bra koll på vilka jag inte sett, det blir Drottningholm i sommar.
Så härligt, Drottningholm är ett riktigt sommarpalats!
Nu fick jag inspiration! Tack!
Så roligt, tack själv!
Så trevligt inlägg! Jag försöker också besöka våra världsarv och efter besöket på Drottningholm för två år sedan har vi bara Birka kvar och det har vi tänkt besöka i sommar. Under vår övervintringsresa har vi besökt många platser med världsarvsstatus så nu är det verkligen dags att bocka av våra egna!
Ja, världsarvsstatus är ju en slags kvalitetsstämpel! Kanske vi stöter på varandra vid Birka i sommar då, jag har verkligen diffusa minnen efter närmare 30 år så jag börjar på andra varvet nu 🙂