De här platserna i Västergötland har fascinerat mig sedan länge. Visst har jag sett ett och annat intressant ortsnamn, men frågan är om något slår dessa. Det är ju inte bara ETT annorlunda ortsnamn, utan ett kluster av fyra inom en mils avstånd. Lägger man till platsen Suntakstan mellan Suntak och Baltak, så förstärks originaliteten ytterligare. Suntakstan. I Centralasien? Nej, i Tidaholms kommun!

Det finns ingen fastställd etymologisk förklaring till dessa namn, bara ett antal teorier; som att slutledet skulle komma från ordet teg till exempel. Som västgöte har jag mina egna funderingar; jag bor cirka fem mil från dessa byar och vet att order intaga/intaka förr användes som ett uttryck för en nyodling. Kring förleden av ortsnamnen finns en legend om en lokal kung som hade tre söner: Balte, Sunte och Väte, vilka fick varsin del av egendomen. Det har också antagits att Sun kommer från ordet söder, och Vät från våtmark, sankmark.

Ingen kommer att kunna leda något i bevis så här långt efteråt, det får helt enkelt vara ett historiens mysterium. Historiens vingslag finns det gott om runt dessa byar!

Suntak

Suntaks kyrka byggdes under slutet av 1100-talet, och den är en av Sveriges bäst bevarade romanska kyrkor.  I slutet av 1800-talet hade traktens befolkning ökat, den gamla kyrkan blev för trång och en ny kyrka stod klar 1902, cirka femhundra meter bort. Byggmästaren erbjöds att använda stenarna från gamla kyrkan som byggmaterial, men som tur var föredrog han nytt och fräscht! Den gamla kyrkan blev kvar, och förvaltas sedan 2015 av Statens fastighetsverk.

Kyrkan är låst. Genom årens lopp har jag tittat på kyrkan utifrån några gånger, utan att ens kunna kika in genom de små och högt belägna fönstret. Detta måste åtgärdas! Jag ringde upp Tidaholms pastorsexpedition, som gav mig numret till en församlingsmedlem i Suntak som var villig att låsa upp och visa kyrkan. Jag fick med mig sonen på kyrktittartur, och vi åkte utan att riktigt veta vad vi kunde vänta oss.

Det blev en väldigt trevlig stund. Damen som guidade oss var mycket kunnig, och vi var intresserade åhörare. Hon berättade allt som fanns att veta om kyrkan; historia, vidskepelse, sägner och legender, ända till någorlunda nutid då några bilburna slödder gick ner i kryptan och tog med en kista till torget i Tidaholm. Kistan återbördades, kryptan spikades igen och kyrkan är nu låst, som sagt var.

I koret finns målningar av Mäster Amund kvar, från slutet av 1400-talet, medan tak och väggar dekorerades färgrikt av klockaren Anders Wetterling runt år 1769. Dopfunten och predikstolen har flyttats över till den nya kyrkan. Det allra mest intressanta inventariet, en stol från 1100-talet som sägs vara Sveriges äldsta möbel visas nu på Västergötlands museum i Skara, och i kyrkan finns en relativt nygjord kopia.

Den ljuva naiva bilden av Adam och Eva

Hård af Segerstads vapen

Från läktaren

Kopia av Sveriges äldsta möbel

Baltak

Några kilometer nordost om Suntak ligger Baltak. Här fanns en gång i tiden en medeltida kyrka från sent 1100-tal, men den revs 1839 under stora protester från församlingsborna. I slutet av 1800-talet byggdes vattenkraften ut i Tidans strömmar med påföljande industrialisering, och befolkningen ökade kraftigt. Röster höjdes för en ny kyrka, och den stod klar 1917. Nu är Baltaks invånarantal under hundra personer, och kyrkan förmodligen rejält överdimensionerad. Tider kommer och tider går.

Vattendraget Tidan rinner genom Baltak, och det går att köpa fiskekort för flugfiske i Baltaks strömmar.

Baltaks kyrka

Baltaks kyrka

Ettak

Sedan vände jag söderut till Ettak. Här fanns förr en kungsgård, alltså en gård där kungen kunde dyka upp och bo under perioder, och som bidrog till hans försörjning.  Ettaks kungsgård var ett förvaltningscentrum under Kalmarunionen, här huserade troligen Birger Jarl under vissa perioder och helt säkert hans son Valdemar (dokumenterat 1271). Här stod även slaget vid Ettak mellan svenskar och danskar år 1277.

Nu är i stort sett alla spår borta. Här finns inga informationsskyltar, inte ens en vägskylt.  Kungsgårdens kyrka revs på 1700-talet, men det är möjligt att leta sig fram till grunden med hjälp av Google maps.

I närområdet finns naturreservatet Ettaks strömmar, som innefattar sex kilometer av Tidans sträckning. Här får bland annat flodpärlmusslan, klockgentianan och kungsfiskaren skydd.

Ettaks kyrkoruin

Backnejlika

Ettaks strömmar i Tidan

Härja

En outsider; med bara några kilometers avstickare från min rundtur kom jag till Härja, vars kyrka hade en markering för sevärdhet på kartan. Kyrkans torn är original från 1100-tal, resten är ombyggt runt 1767. Det som är märkvärdigt med den här kyrkan är den romanska portalen till höger på kyrkans långhus, med sina spännande reliefer som sägs vara hämtade från Ettaks kungsgårdskyrka.

Härja kyrka

Romansk relief

Vättak

Sist på rundturen ligger Vättak. Här fanns också en kungsgård en gång i tiden, och en medeltida kyrka i sten. Den kyrkan byggdes successivt om till en träkyrka under åren 1717-1718, mitt under Karl XII:s krig då Sverige var dränerat på både vuxna män och ekonomiska resurser. Altartavlan ska ha återanvänts från Ettaks rivna kyrka.

Vid mitt besök var fasaden skrapad för ommålning. Interiören ser fantastisk ut på bilder, men kyrkan var låst. Mitt mål är att ta mig dit någon gång den öppnas upp, för till exempel gudstjänst.

Vättaks kyrka

De här bilderna kommer från en rundtur i juli, och en kyrkvisning i Suntak i augusti. Men jag är nog inte riktigt klar ännu. Ett besök i Vättaks kyrka återstår, och ett på Västergötlands museum (för att se originalstolen)!