Gräne gruva

Ett besök i Gräne gruva har legat på min Att göra-lista ett bra tag, eftersom jag är intresserad av sten och geologi. Gruvan ligger sju kilometer söder om Holsljunga i Svenljunga kommun, väl skyltat från väg 154. Detta är inte en gruva under jord eller ett litet hål in i berget, utan ett dagbrott; en tjugo meter lång, femton meter bred och tjugo meter hög urgröpning i berget. Gruvan var i drift mellan 1899 och 1932, och här bearbetade männen berget med slägga, handborr och dynamit medan kvinnor och barn hackade rent malmen i olika fraktioner. Den huvudsakliga mineralen som bröts var fältspat som skickades till Tyskland för porslinstillverkning, men här bröts också kvarts som bland annat användes i tyska splitterbomber under första världskriget. Malmen forslades med järnväg på ett stickspår till järnvägen mellan Limmared och Falkenberg och vidare med båt. Femton olika mineraler har hittats här, och en annan intressant sådan är euxenit -en mineral som bland annat innehåller uran och som på 30-talet användes i ”hälsobringande” radiumdukar mot reumatism!

Utanför gruvan och i slänten ner mot den gamla lastplatsen glittrar det överallt i solljuset. Så spännande! Här finns kvarts och fältspat med skarpa brottytor som reflekterar ljuset, men också några blanka, svarta små flarn som ser ut som plastbitar. Jag hittar någon större bit och undersöker hur den skiktar sig vid minsta påverkan. Vid informationstavlan inne i gruvhålet lär jag mig att detta är euxenit. Inne i gruvhålet ser man tydligt hur heterogent berget är, här finns fullt av stråk med olika mineraler. Här finns också en damm som bildats i botten av gruvhålet.

Euxenit

Ideella krafter och eldsjälar i bygden har fixat området runt gruvan med parkeringsplats, fikabord, grillplats, informationstavlor och några kortare vandringsleder. Här finns till exempel Trollstigen, en kort runda för barn eller barnasinnade, där man kan spana efter troll. Vi tar Blå leden på 3,6 km, nästan för kort för att kallas vandring men en mycket trevlig promenad. Promenaden går bland annat på ”getryggar”: smala åsar skapade av inlandsisen, genom fin tallskog, på bro över vattendrag och genom stim av vårrusiga fjärilar.

Fjärilen Grönsnabbvinge

Mandy’s Diner

Denna gång, efter besöket i gruvan, vände vi faktisk hemåt åt norr. Men om man fortsätter sjutton kilometer söderut till Älvsered så finns det ett riktigt coolt matställe där: Mandy’s Diner. Där har jag ätit två gånger, på vägen till Ästad Vingård. Det ligger också sexton kilometer norr om Ullared, om det är dit du är på väg.

På deras hemsida kan man läsa historien bakom konceptet: Mandy’s Diner startade i efterdyningarna av de många nedläggningarna av mackar runt 2008. Denna macken i Älvsered byggdes om till restaurang med amerikanskt 50-talstema, och öppnade 2009. Efter det har familjeföretaget utökat med fler etablissemang: en restaurang i Töreboda 2012, Fastfood i Skene 2014, B&B i Mjöbäck 2016 och Fastfood i Falköping 2018.

Kul koncept och rockn’roll i all ära, men det är jobbigt om inte maten håller måttet. Det tycker jag att den gör på Mandy’s! Några familjemedlemmar testade goda hamburgare med namn efter diverse bilmodeller: Buick, Cadillac, Chevy eller Chrysler. Hudson veggie burger fick högt betyg av familjens vegetarian, och själv åt jag en Goat cheese salad med största behag.

Vadå gränsbygd?

Jo, i de här trakterna gick gränsen mellan Sverige och Danmark en gång i tiden. Runt år 1050 färdades sex svenska och sex danska män från norra Halland till Östersjön och placerade ut sex stora stenblock som markerade gränsen utmed viktiga vägar. En av dessa stenar ligger utanför Älvsered, än idag!