Så är vi framme vid Darmstadt, sista stoppet på min resa i Europa. Belägen tre mil söder om Frankfurt, och en stad som tidigare varit okänd i min värld. Jag anlände sent på torsdagskvällen, efter en fantastisk tågresa genom delar av de österrikiska alperna, och reste vidare lördag morgon. En hel fredag att spendera!

Första målet efter brunch på stan var Waldspirale, en byggnad som fanns med både på foto och som modell på Hundertwasserutställningen i Skärhamn. Nu fick jag se den i verkligheten, fantastiskt! Waldspirale ligger cirka två kilometer norr om centrum. Under promenaden dit passerade jag den vackra parken Herrngarten, och efteråt gick promenaden vidare till området Mathildenhöhe.

Waldspirale

Herrngarten

Mathildenhöhe -ett världsarv

Historien
Mathildenhöhe är ett drygt fem hektar stort område i centrala Darmstadt, med en spännande historia. En gång i tiden bestod området av vinodlingar i stadens utkant, men under 1800-talet skapade Storhertig Ludwig III och hans fru prinsessan Mathilde en vacker park här. Under slutet av 1800-talet träder Storhertig Ernst Ludwig in i historien. Det finns många trådar att följa när det gäller Ernst Ludwigs liv, ofta tragiska sådana. En är hans äldre syster Alexandra som gifte sig med den siste ryske tsaren Nikolaj II, och blev avrättad tillsammans med hela sin familj vid ryska revolutionen 1918. Banden till den ryske tsaren är förklaringen till en av områdets äldsta byggnader: Ryska kapellet från 1897.

Ernst Ludwig var en stor kulturivrare och 1899 samlade han en artistkoloni i Darmstadt, med syfte att lyfta regionen och anamma nya konstnärliga och arkitektoniska ideal: Jugendstil, Art Nouveau, Arts and Crafts – olika begrepp kring samma stilideal.  I Mathildenhöhe skapades byggnader i jugendstil med tillhörande inredning och omgivande trädgårdar, till utställningar som hölls åren 1901, 1904, 1908 och 1914. Den främste arkitekten i gruppen var Joseph Maria Olbrich, och han står bakom de flesta av byggnaderna. I samband med första världskriget stannade utvecklingen på området av, Ernst Ludwig tvingades abdikera 1918 och han avled 1937.

Nutid
Mathildenhöhe anses nu vara Tysklands vackraste Jugendstilområde, med sina drygt tio byggnader i stilenlig omgivande miljö. En av byggnaderna innehåller ett museum, och så har vi det mäktiga Bröllopstornet som stöddigt pekar upp i skyn, där det är möjligt att ta hissen upp och få utsikt över hela staden. Någon av byggnaderna for illa i andra världskrigets bombningar, men har byggts upp i ursprungligt skick. Så sent som i juli 2021 blev Mathildenhöhe utsett till ett av Unescos världsarv, och stoltheten är stor! Nu renoveras några av byggnaderna ytterligare, bakom skyddande schabrak med texten Wir sind Welterbe!

Jag tillbringade lång tid på området, och njöt av intrycken. Med tanke på att Hundertwasser inspirerades av bland annat Gustav Klimt, en företrädare för jugendstilen, så kan man se det som att jag följde rötterna för inspirationen till Hundertwassers mjuka formspråk!

Länk: Mathildenhöhe

Ryska kapellet bakom Liljebassängen

Hochzeitsturm: det femtio meter höga bröllopstornet ritades av Joseph Maria Olbrich till Ernst Ludwigs giftemål med sin andra fru Eleonore år 1908

Mosaiken “Kyssen” i bröllopstornet

Ernst Ludwig-huset från 1901, ritat av Olbrich, nu museum

Behrens hus från 1901, arkitekt Peter Behrens

Deiters hus från 1901, arkitekt Olbrich

Lilla Glückerthuset från 1901, arkitekt Olbrich

“Svantemplet” från 1914, ritat av Albin Müller

Inne i museet: byst av Ernst Ludwig

Rosenhöhe – en vacker park

En höhe till, vad betyder det egentligen? Jo, höjd. Denna höjden ligger strax bortanför Mathildenhöhe, och är en park med gamla anor; skapad av storfurstefamiljen runt år 1810. Nittio år senare satte storfursten Ernst Ludwig sitt avtryck, med det fantastiska rosariet. Sedan kom de båda världskrigen, rosorna fick lämna plats och Rosenhöhe togs i anspråk som köksträdgård för matförsörjning. Darmstadts stad tog över ansvaret för parken 1979, och har sedan dess arbetat med att restaurera och återställa den. En fantastiskt vacker park, även om rosorna sjöng på sista versen i slutet av oktober.

En gång fanns ett litet palats i parken. Nu återstår bara portvaktsstugan

En av de sista

Hessisches Landesmuseum

Det här är ett tvärvetenskapligt museum med extra allt. Här finns dinosaurieskelett, uppstoppade djur, fossiler och mineraler samt hela spannet från modern konst till föremål från det forntida Egypten. Storfurstefamiljen hade ett finger med även här; deras samlingar utgjorde basen för museet när det bildades 1820. Museets nuvarande huvudbyggnad är från 1897.

Det var ett trevligt museibesök, men jag rekommenderar att sålla lite och välja det man är mest intresserad av. Jag koncentrerade mig på den temporära utställningen med konst av Max Liebermann, tog en snabbtitt på mineralerna och lade lite mer tid på den moderna konsten och en mycket fin samling av jugendföremål, där bland annat Rörstrand var representerat.

Hessisches Landesmuseum

Darmstadts centrum

Darmstadt har helt klart flera sevärdheter som lockar. Utöver ovanstående hade jag till exempel velat besöka stadens badhus i jugendstil, från samma tid som byggnaderna i Mathildenhöhe. Själva centrum är öppet och luftigt, med en och annan vacker byggnad och en och annan ful. Varuhuset Karstadt är rent av så fult att jag blir upprymd; alla Sveriges Domusvaruhuslådor från 60-talet framstår som lite småmysiga i jämförelse. På det gigantiska torget Luisenplatz, med korsande buss- och spårvagnslinjer, står “Långe Ludwig”, en sammanlagt trettionio meter hög pelare med staty av Storhertig Ludwig I.

När det var dags för middag hade jag sett ut Restaurant Sitte som ett lämpligt ställe. En välbesökt restaurang med mysig lokal, trevlig personal och flera traditionella rätter efter säsong på menyn. Eftersom jag hållit mig till pretzels (brödkringlor) som vägmat under hela gårdagen så var jag redo för något rejält: det blev ett mört gåslår med kastanjer, rödkål och panerade potatisbullar. Ja, det var ju det där med rödkålen, men lite grann gick bra. I övrigt mycket gott och mättande.

Så var min bildningsresa slut, med nya kunskaper om Hundertwasser, men också om europeisk historia och geografi, tryffel, jugendstil och mycket annat!

Långe Ludwig

Från jugend till brutalism

Ett gåsalår till middag!