Vandringens dag instiftades år 2019 på initiativ av Svenska Turistföreningen, och infaller den andra lördagen i september. Det innebär att i år, 2023, så är det den 9 september som gäller. Jag har lyckats pricka rätt och firar genom att inleda en sexdagarsvandring i Sydtyrolen just denna dag!

Vandra – varför då?

Att vandra är härligt! Det är en aktivitet som de allra flesta kan genomföra, utifrån sina egna förutsättningar. En kombination av nyttig motion, tid att reflektera, frisk luft och naturupplevelser! Själva vandrandet är i princip gratis också, även om det kan kosta att ta sig dit och att övernatta vid behov. Allt du behöver för att börja vandra är ett par bra skor och kläder efter väder. Sedan tillkommer naturligtvis en del utrustning och krav vid flerdygnsvandringar och vid fjällvandringar utanför ledat område.

Vandra eller gå?

Det finns väl någon distinktion mellan att göra en vandring och att bara gå ut på promenad, men var gränsen går bestämmer du själv. För mig är kriterierna att turen bör vara minst 8 – 10 kilometer, i undantagsfall ner mot 5 kilometer om det rör sig om speciella platser och speciell natur. Den ska ske mestadels i naturen, kanske passera någon by på sin höjd. De bästa vandringarna ska erbjuda sköna naturupplevelser och nya upptäckter, och de ska innefatta en fikapaus – ett viktigt inslag i en vandring!

Fikapaus med vy

Nära vandringar

Jag är säker på att alla kan hitta bra vandringar i sitt närområde. Det har blivit populärt att vandra, och jag har många gånger imponerats av det arbete ideella byalag och samhällsföreningar lägger ner på att fixa och underhålla vandringsleder; att skylta, röja, bygga spänger och grillplatser. Som för många andra fick mina vandringsutflykter en rejäl skjuts av coronatiden; inget ont som inte har något gott med sig!

Med utgångspunkt i Ulricehamn i Västergötland har jag kört varvet runt och vandrat bland annat Vildmarksleden vid Årås i Ulricehamns kommun, Jälmåleden i Tranemo kommun, Såken runt i Svenljunga kommun, i Hedared i Borås kommun, Fjällastigen i Herrljunga kommun, Ålleberg runt i Falköpings kommun och Ryforsleden i Mullsjö kommun. I en klass för sig står upplevelsen av Pilgrimsleden mellan Gudhem och Varnhem i Skaraborg, en vacker tvådagarsvandring i försommartid med övernattning vid Hornborgasjön.

Pilgrimsvandring vid Billingen

Pinnabron på Ryforsleden

Såken runt

Jälmåleden

Nationalparksvandringar

Med målet att besöka Sveriges nationalparker så vill jag uppleva dem också, inte bara checka av. Att vandra är ett säkert sätt att få en glimt av deras natur. En del turer har blivit ganska korta; promenader från 2-3 kilometer som inte kvalificerat sig i vandringskategorin, andra har varit korta vandringar på 5-6 kilometer beroende på vad som fanns att tillgå eller väderförhållanden: Åsnen, Djurö, Färnebofjärden, Norra Kvill, Söderåsen, Tiveden, Blå Jungfrun, Garphyttan, Hamra, Ängsö (och så Abisko på turskidor!)

I några nationalparker har min vandring överstigit milen: Tyresta, Store Mosse och mina fjällvandringar: Sonfjället,  Treparksmötet under fyra dagar (i Stora Sjöfallet, Padjelanta och några steg i Sarek) och Töfsingdalen, vars vandring bestod av en och en halv mil dit, övernattning och tillbaka.

Tiveden

Store Mosse

Sonfjället

Vandra utomlands

Vandringens dag är ett svenskt påfund, och tanken är att få ut svenskarna i friskvårdssyfte och för att upptäcka våra vandringsleder. Bra tänkt! Men vandring är ett bra sätt att upptäcka var man än befinner sig. Jag har gjort några riktigt fina vandringar ute i världen, till exempel utmed kusten i Cornwall, från byn till kyrkan på bergets topp i Kazbegi i Georgien och en vandring med guide i Lushoto, Tanzania.

Cornwall

Kazbegi

Lushoto

Och så de mest minnesvärda, som på något underligt sätt korrelerar med den ansträngning som krävdes. De värsta är helt enkelt de bästa! Mina fem tuffaste vandringar hittills följer här. Efter veckan som kommer kan en ny ha kvalat in: Meraner höhenweg, sex dagars vandring i Sydtyrolens alper.

Tongariro Alpine Crossing, Nya Zeeland

2016 vandrade jag Tongariro Alpine Crossing på Nya Zeeland, som sägs vara en av världens tio vackraste endagarsvandringar. Efter mitt besök ser jag ingen anledning att ifrågasätta detta antagande. 19,4 kilometer,  800 höjdmeter (och 1000 ner) över ett kargt vulkanlandskap som hade haft ett utbrott endast fyra år tidigare.

Besseggen, Norge

Sommaren 2022 vandrade jag och mina barn Norges kanske främsta mandomsprov: Besseggen. 14 kilometer (fast min mobil sa 17), 1100 höjdmeter. Största utmaningen var själva eggen, där vi fick klättra.

Annapurna, Nepal

Vandringen i Nepal 1992 var min allra första flerdagarsvandring, och även min första resa utanför Europa. Tre äventyrliga dagar där vi gick vilse, upplevde översvämmade tältplatser, gigantiska spindlar och helt fantastiska människor och vyer.

Inkaleden, Peru

2019 fick jag till denna drömvandring från min bucketlist. Fyra dagars vandring, sammanlagt cirka 43 kilometer och 2153 höjdmeter, varav hela 1200 den andra dagen. På höga höjder vilket frestade på, och med ett fantastiskt mål: Machu Picchu.

På högsta passet, 4215 möh

GR20, Korsika

Jag peakade som vandrare år 2017 och kommer aldrig någonsin att kunna göra något lika ansträngande igen. Tillsammans med barnen gick jag nio dagar på GR20:s norra del, över bergen på Korsika. 99 kilometer, 8080 höjdmeter (och 7400 ner). Första dagen över 1500 höjdmeter vilket är personligt rekord.