Svenska sommarutflykter – Tabergs gruva och topp

Svenska sommarutflykter – Tabergs gruva och topp

En av sommarens sista utflykter går till Taberg, berget som syns milsvida omkring i den småländska skogen, cirka 15 kilometer söder om Jönköping. Vi ska på guidad tur i Tabergsgruvan. Jag har varit där en gång tidigare, för så länge sedan att jag hunnit glömma att den ovanliga mineralen i gruvan heter Titanmagnetitolivinit. Nästa gång jag glömmer är det dags att åka dit igen!

Guidningen börjar utanför gruvan, med en genomgång av bergets uppkomst, dess natur och djurliv och gruvans historia. Under miljoner år har den omgivande ”mjuka” graniten slipats ner, medan Tabergstoppen med sin hårdare bergart står kvar. Nu trivs ett antal ovanliga växter och djurarter i den speciella miljön som berget utgör. Brytningen av malm startades redan på 1400-talet, men järnhalten var inte så hög. Det var helt enkelt mycket arbete för lite järn, och på 1890-talet lades brytningen ner. Under andra världskriget togs brytningen togs upp igen, denna gång genom gruvgångar inne i berget. Mer malm än någonsin bröts under de åren, och den skeppades ner till den tyska krigsmakten under brinnande krig.

I slutet av 50-talet lades gruvan ner för gott, men på 70-talet smiddes planer på att mala ner i stort sett hela berget för att utvinna mineralen vanadin. Eller att göra en skidanläggning på sluttningen åt väster… människan är klåfingrig minsann! På 80-talet startade Naturskyddsföreningen en insamling med vars hjälp de köpte berget, och nu är det skyddat som naturreservat och riksintresse för naturvård och kulturmiljövård.

Efter den intressanta föreläsningen är det dags att ta en tur i själva gruvan. Vi sätter på oss våra hjälmar och varma tröjor, och tänder våra ficklampor. Det är mörkt, fuktigt och cirka fem grader inne i gruvan, och gruppen traskar i ett litet lämmeltåg efter guiden medans ögonen vänjer sig vid mörkret. Vi spanar på de vertikala hålen i berget, där malmen från den övre gruvgången skyfflades ner i vagnar på räls, vi kollar borrhål från sprängningar, känner på malmens tyngd och undersöker dess magnetiska egenskaper. Gruvan är vinterbostad åt många hundra fladdermöss av olika arter, men på sommaren är de ute och äter upp sig av myggbuffén.

Visningen tar en timme, och hålls bara sommartid. Den kostar 60 kronor för barn till och med 11 år, och 120 kronor för oss som är äldre än så (2019). Aktuella tider för visningar kan man hitta på Tabergsgruvans facebooksida.

Efter gruvturen vandrar vi Masugnsstigen längs bergets sydvästra sida och upp på dess topp; en fin vandring som tar ungefär en halvtimme. På toppen ligger ett populärt utflyktsmål: Tabergstoppen, ett café känt för sin utsikt och sina räkmackor. Vi dyker upp ur skogsbrynet, lätt svettiga av värmen och med tistlar och gräs i skosnörena, medan de flesta andra tagit sig upp i bil eller på motorcykel längs den ringlande asfaltsvägen. Utsikten är strålande åt alla håll, men svarta moln hopar sig snabbt och vi hinner inte mer än få våra räksmörgåsar (och vegoburgare) innan första åsksmällen dundrar och tunga regndroppar faller.

Vad gör vi nu? Vi är på toppen, och bilen där nere. Efter att ha ätit klart är det bara att börja gå. Nu tar vi den brantare Bergtempelstigen på nordöstra sidan, och går snabbt neråt medan åskan ljungar runt berget och regnet strilar över våra huvuden. Naturen visar sina krafter!

 

2019-08-20T07:08:24+00:0019 aug 2019|0 kommentarer

Lämna en kommentar