Under min reseplanering inför Moskvabesöket hade jag bestämt mig för att besöka Izmailovsky marknad. Detta av två skäl. För det första: Marknad är kultur, shopping och folkfest! För det andra: För att ta sig dit behövde vi använda oss av Moskvas tunnelbana. Tunnelbanan i Moskva är nämligen ansedd som en av stadens främsta sevärdheter i sig. De vackraste stationerna byggdes från 1933 och fram till 1950-talet, och har kallats ”Sovjetunionens mest extravaganta arkitekturprojekt”.

Utrustade med två kartor, en med stationsnamnen i kyrilliska bokstäver och en med västerländska namn, begav vi oss ner i underjorden vid närmaste station. Att köpa två biljetter av damen i ”kaccan” med hjälp av kropps-och teckenspråk gick bra, men sedan tog det tvärstopp! Jag jämförde förgäves stationsnamnen med min karta och kände pulsen stiga… Jag hade ju ändå tunnelbaneerfarenhet från både London, Paris och Stockholm, men hittade ingen logik i skyltarna. Till slut var det sonen som knäckte koden; linjerna hade FÄRG och NUMMER! Internationellt gångbara symboler!

Tunnelbanetågen gick med några minuters mellanrum, och efter att ha bytt i Novoslobodskaya och Kurskaya nådde vi Partizanskaya, som var vårt mål. Där var det bara att följa folkströmmen till Moskvabornas söndagsnöje nr 1. Marknaden var som de berömda ryska trädockorna, för varje marknadsgränd vi gick inåt så öppnade sig nya gränder. De nämnda ryska dockorna fanns i tusental och åter tusental till ett humant pris, så också Sovjetmemoria såsom Leninstatyer, militärmössor och medaljer. Där fanns loppis, hantverk, grillspett, pälsverk och hötorgskonst i långa rader. Ändå en behaglig avsaknad av krimskrams… Allt rymdes under kategorierna hantverk, mat och kuriosa. Möjligtvis kitsch också, eller vad sägs om en T-shirt med Putin ridandes på den ryska björnen!

Bland all hötorgskonst drog en samling med lågmälda etsningar till sig mitt intresse. Konstnären pratade faktiskt ganska bra engelska, och berättade entusiastiskt om motiven från hans hemby. Det blev affär, vi var lika glada och nöjda både han och jag och avslutade transaktionen med att skaka hand.

Längst in i marknadens kärna hamnade vi i en nöjespark, där den förföriska doften av grillspett låg tung. Lunchdags! På ena sidan av vårt bord pågick ponnyridning, och på den andra rysk talangjakt med skönsjungande unga kvinnor och män. Hela marknaden låg inom ett Kreml: fort, där vissa delar var gamla och andra nybyggda, och strax utanför fortet stod två dekormålade luftvärnspjäser som barnen kunde klättra på.

Tunnelbanan då… var det något att se? Ja, den var extraordinär! Stationerna var som palats, med kristallkronor, glasmosaiker, förgyllningar, marmor, statyer och väggmålningar. På hemvägen kände jag mig betydligt säkrare och hoppade av vid några stationer för att göra en runda med kameran och sedan hoppa på nästa tåg. Det var inte bara otroligt vackert, det var rent och välstädat också. Damer i städrock åkte rulltrappa med en fuktig trasa i högsta hugg, och torkade ledstångsbanden på vägen ner. Hela detta nöje och denna skönhetsupplevelse betingade ett biljettpris på cirka 7-8 kronor, och då fick man åka så länge man ville nere i tunnelbanesystemet.

Kommer ni till Moskva så gå på marknad. Och åk tunnelbana. Kom ihåg Bruna linjen nr 5, för trots sitt oglamorösa namn så är det den allra vackraste!

oktober 2016

Svårtytt!