Om du har turen att få fönsterplats på flyget till Ulaanbaatar så kommer du att  lägga märke till de vita prickarna som finns överallt runt staden när du går in för landning. Om du INTE har för avsikt att flyga till Mongoliet så kan du spana in dem på Google Maps istället! Jurtor, eller som de heter i Mongoliet: Ger. Tusen och åter tusen i stadens utkanter och kåkstäder. Ju längre ut, desto färre hus och desto fler jurtor. Mongoliet är inne i en förändringsprocess, och fler och fler lämnar nomadlivet och flyttar till staden. Vad är då mer naturligt än att ta med sin bostad?

Ulaanbaatar har fått epitetet ”Världens fulaste huvudstad”. Orättvist tycker jag. Visst lider staden av växtvärk, och visst står det halvfärdiga byggnader och byggkranar lite överallt. ”Mongoler saknar bygg-gen” sa min guide. Alltså är det utländska bolag, främst kinesiska, som bygger i staden. Och när ekonomin stannar av, så stannar även byggandet av. Men det finns onekligen någon slags brutal skönhet i de betongkomplex och skyskrapor som har hamnat här, vid floden Tuul mitt i världens mest glesbefolkade land. På en högplatå i inlandet, där det kan bli 40 grader kallt på vintern, och 30 grader varmt på sommaren. En huvudstad med 1,3 miljoner invånare, vilket utgör 45 % av landets befolkning.

Stadens torg går inte av för hackor. Ett gigantiskt torg där både Chinggis Khaan, hans son Ögedei Khaan och sonson Kublai Khaan samt nationalhjälten Sukhbaatar står staty. 2015 när jag besökte Ulaanbaatar var namnförvirringen total. På vissa kartor hette torget Chinggis Square, på andra Sukhbaatar Square. I efterhand har jag läst att torget bytte namn från Sukhbaatar till Chinggis 2013, men efter att Sukhbaatars ättlingar processat fick torget tillbaka sitt ursprungliga namn 2016. Gamle Chinggis må vara mer internationellt känd, men Sukhbaatar ledde den mongoliska revolutionen 1921 och har gett namn åt Ulaanbaatar vars namn betyder ”Röde Hjälten”.

Finns det några andra sevärdheter värda namnet i Ulaanbaatar? Under den begränsade tid jag hade i staden besökte jag Historiska museet som var mycket intressant, och buddhistklostret Gandantegchenling med en 26 meter hög staty. Bäst av allt var föreställningen av Tumen Ekh-ensemblen; fantastiska folkdanser, akrobater, folkmusik och sång. Världsklass! Strupsång och hästfela rockar fett, och alla hårdrocksgrowlare skulle kunna döda för en sådan basröst!

juli 2015