Aprikosfestival i Barskoon

I juli är det skördetid för aprikoserna i området runt Issyk-Kul, och i trädgårdarna stod stora träd som dignade av orange frukter. Ett träd växte alldeles utanför fönstret i huset i Barskoon där vi bodde några nätter, och varje morgon gick jag för att plocka fallfrukt; söta, saftiga aprikoser.

Sedan några år tillbaka firades denna tid med en alldeles egen festival för aprikosen: ”Öruk festival” på kirgiziska, och festivalen alternerade mellan några byar i området. I år var det lägligt nog Barskoons tur, och en liten delegation med svenska turister fick därmed chansen att besöka evenemanget! Festivalen hölls vid stranden av Issyk-Kul, och området innehöll en liten marknad, en scen med sittplatser under ett tälttak och en rad med jurtor längs stranden. På scenen stod ett stiligt konferencier-par och påannonserade dansuppvisningar och artister. I vimlet mötte vi Aprikosdrottningen i egen hög person, iklädd krona och bladkrage.

Lite längre in på området stötte vi på våra bekanta från ridturen, först vår guide Kanat, och sedan hästkarlen Mirlan. Båda ville bjuda in oss i sina jurtor, där kvinnorna i familjen dukat upp överdådiga bufféer. Det var lite oklart vad syftet var med buffén, men som vi förstod var det både avsett att bjuda på och även något slags tävlingsmoment för bedömning. Vi provsmakade därför försiktigt av de friterade bakverken och andra rätter, och drack ansenliga mängder thé, punktmarkerade av kvinnor som fyllde på i samma takt som vi drack.

Efter kvällens middag, som åts på ren vilja efter eftermiddagens alla provsmakningar, så fick de som ville följa med ner till festivalen igen. Det är min fasta övertygelse att man aldrig kan få för mycket av festival! Jag följde med, och fick vara med om någon slags prisutdelning till bybor som utmärkt sig och därför belönades med hushållsprylar och diplom. Efter detta avslutades evenemanget officiellt med ett fyrverkeri, och sedan blev det disco; en mycket avslappnad tillställning där människor i olika åldrar stuffade runt. Det var bara att ansluta sig, möjligheten att dansa till kirgizisk och rysk populärmusik en ljummen kväll på aprikosfestival kommer sannolikt aldrig igen.

Det blev ingen rockfestival i Blekinge för mig i år, men däremot en Örukfestival i Kirgizistan!