Vandring i Cornwall

Vandring i Cornwall

Cornwall är en mycket vacker del av England, och vandring är ett ypperligt sätt att uppleva ett vackert landskap. En vandring fick det alltså bli, när jag tillbringade några dagar där i oktober 2011:

Vandringen startar i Fowey, en liten stad med drygt tvåtusen invånare på Cornwalls sydkust, en och en halv mil från St Austell. Ett idylliskt fiskeläge, som förmodligen har mer turister än fiskare nu för tiden. Jag utgick från att ortens namn uttalades genom att slira lite på vokalerna; Fåouii, men min Bed and breakfast-värd berättar att namnet uttalas Fåj, kort och koncist. Ack, det engelska språket: så lätt men samtidigt så svårt! Att hitta vandringsleden var i alla fall lätt; vandra västerut tills gatan tar slut, och fortsätt en bit utmed havet.

Church of St Fimbarrus, Fowey

Fowey från väst

Leden går först förbi Readymoney Cove, Foweys mest stadsnära sandstrand, där bönderna förr hämtade ilandspolad tång till gödning av åkrarna. Här finns också en av områdets flera kopplingar till författarinnan Daphne du Maurier. I huset som skymtar längst till höger bodde hon några år under andra världskriget, medan hennes man byggde upp brittiska arméns luftstyrkor. Senare hyrde hon egendomen Menabilly i närheten och den blev förebild för Manderley i hennes bok Rebecca, klassikern som senare blev Hitchcock-film.

Strax därefter kommer ruinerna efter St Catherine’s castle, byggt runt 1540 som försvarsanläggning, under Henrik VIII:s tid. Slottet förföll redan under sent 1800-tal, men gjorde en comeback som bastion under andra världskriget, för observationer och vapenplattformar. Nu är det inget mer än en ruin.

Readymoney Cove

St Catherine’s Castle

När jag kommit förbi slottsruinen vänder vandringsleden upp genom skogen. Här följer den The Saint’s Way som är utmärkt med skyltar med ekollon på. Det här är en bit av en gammal, fyra-fem mil lång rutt tvärs över Cornwall, från Padslow i norr till Fowey i söder, som kristna pilgrimer tog under medeltiden för att undvika den riskfyllda farleden med båt runt Land’s End på sin väg till Santiago de Compostela i Spanien. Leden är dock äldre än så, troligen från järnålder, och har använts av både romare, kelter, druider och kanske en och annan viking.

Den lummiga skogsstigen kantad av ormbunkar öppnar sedan upp sig i ett pastoralt jordbrukslandskap, i mustiga oktoberfärger och med mjuka böljande kullar, med vacker utsikt åt alla håll.

The Saint’s Way

När jag korsat hela udden vänder leden söderut, utmed krönet av de branta och dramatiska klipporna. Här och där passerar jag grindar, som jag noga stänger efter mig, och när jag tittar bakåt på stigen skymtar jag Polkerris, byn i viken väster om udden.

Allra längst ut ligger Gribbin’s Head, det 26 meter höga landmärket som restes 1832 till hjälp för skeppare som skulle navigera in i viken till Fowey. Tornet ägs nu av National Trust, en organisation som skyddar kust, landsbygd och byggnader i England, Nordirland och Wales, och vissa dagar är tornet öppet för besökare.

Gribbin’s Head

Efter den yttersta utposten på udden så vänder vandringen österut, utmed havet tillbaka till Fowey. Upp och ner för kullarna, in i alla bukterna och ut igen. Vid Polridmouth Cove ligger huset med tillhörande båthus och även skeppsvraket som inspirerade Daphne du Maurier till boken Rebecca. Polridmouth är förresten också en språklig slamkrypare, och uttalas Pridmut.

Många av de här bukterna var i gamla tider tillhåll för pirater och smugglare, och på vissa håll finns grottor och gömslen kvar. Om ni sett serien Poldark på TV, så har ni en aning om hur det gick till.

Stora delar av vandringsleden går genom jordbrukslandskap och hagar, därav de många grindarna, men det är först under den sista kilometern som jag får närkontakt med ett nötkreatur som hamnat på fel sida staketet. Som tur är var han lika snäll som han ser ut, och vi tittar lite grann på varandra innan han retirerar och lämnar plats. Vid St Catherine’s Castle är jag tillbaka vid starten, och vandrar ner genom Fowey för att ta en öl på puben vid hamnen, innan bussen går tillbaka till St Austell.

Polridmouth Cove

Vandringen var lite över en mil och jag slog inga tidsrekord, utan tog mig istället tid att beundra utsikten och växtligheten, fotografera, äta björnbär från de taggiga buskagen, plocka sten, snäckor och frökapslar och äta matsäck. Den här kartan visar rutten från Polkerris (nr.1) men jag startade istället vid Fowey (nr. 5) och gick mot Polkerris. Gribbin Head ligger vid nr. 2, Polridmouth Cove vid nr. 3 och St Catherine’s Castle och Readymoney Cove nära nr. 5

Generellt om vandringar i Cornwall

Det finns ett mycket stort utbud av vandringar i Cornwall. När jag letade upp denna vandring år 2011 så konsulterade jag Google, och det knepet fungerar fortfarande. Ortens namn tillsammans med ”hiking”, och träffarna rullar in. En bra sammanställning av vandringsleder i hela Cornwall finns på Visit Cornwalls hemsida: Walks, trails and routes

Om man har stora ambitioner och vill hålla sig utmed havet så finns det en 100 mil lång led från Exmoor i norr till Devon i söder, varav 48 mil runt Cornwalls kust. Det är väl en vandring som heter duga! Det går naturligtvis bra att gå delar av den, och kuststräckan på min vandring var en sådan. Hemsida: South West Coast Path

Tillgängligheten är god och kollektivtrafiken i Cornwall är en dröm! Jag bodde i St Austell, och därifrån gick frekventa avgångar med små bussar till alla de besöksmål jag valt. Lätt alltså att åka till ett ställe, gå till ett annat och sedan ta bussen därifrån. Efter att ha besökt puben såklart, för en sådan finns i varje by!

 

Mina andra besöksmål nära St Austell:

Eden Project : ett fantastiskt projekt som innefattar miljö, kultur och växtsamlingar.

The Lost Gardens of Heligan : en vacker restaurerad trädgårdsanläggning, som sovit en lång törnrosasömn.

Polruan, mitt emot Fowey

 

2019-08-06T09:01:04+00:0017 jan 2019|0 kommentarer

Lämna en kommentar