Island - gamla minnen och nya planer

Min resa till Island i augusti 1990 lärde mig att drömresor kan bli verklighet. Under en tid då jag fortfarande var ”hästtjej”, om än med två småbarn, hade jag en dröm om att få rida på Island. Jag bokade en resa med Äventyrsresor, som använde sig av det lokala turridningsföretaget Eldhestar, och fick tillbringa sex dagar på hästryggen i det fantastiska drömlandet. Ridturen utgick från Hveragerdi på sydvästra Island, med olika övernattningsställen utmed vägen, och vi var cirka tio ryttare som hade följe av tjugo löshästar, för att kunna byta häst efter halva dagen.

Jag mellanlandade hos min bror i Stockholm innan avresan, med en packning som bestod av ridhjälm, desinficerade ridstövlar och oömma kläder… men jag hade ingen kamera. Helt kameralös under en resa på Island – det tyckte min bror var anmärkningsvärt. Han donerade en ärtgrön kamera (som sedan följde mig i många år), och denna givmilda gest resulterade i att jag har tjugotvå foton från den veckolånga resan. Det var andra tider då. Jag kände inget behov av att föreviga varje vacker vy, det fanns inget Facebook eller instagram att dela med sig på, och den enda gången man ”checkade in” var på hotell.

Mina få foton är mig väldigt kära nu, tjugoåtta år senare, men många andra bilder och upplevelser finns kvar, starkt i mitt minne:

När vi töltade ner i bergsklyftan till Thingvellir, knä vid knä, med flocken av löshästar efter. Historiens vingslag! Några japanska bussturister, som var mer välutrustade på fotosidan, hoppade ner i diket samtidigt som de fotograferade för glatta livet. Och siluetten av Hrodmar, en av de isländska turledarna, när han töltade på en ås i motljus, med det blonda håret fladdrande bakom sig. Närmre vikingatiden än så kommer jag aldrig att komma.
När en av de andra ryttarna som var med på resan vinglade hit och dit i sadeln… Det visade sig att hon lagt en kudde mellan rumpan och sadeln, i ett försök att mildra skavsår och träningsvärk! Fem-sex timmars ridning om dagen frestade på.
Väderomslagen! Mellan regn, duggregn och regn hade vi en dag med strålande sol och temperaturer runt tjugo grader, och jag fick känna på att solen tar bra på Island, med röd näsa som följd.
Varma svaveldoftande bad i Laugarvatn, och besöket vid Geysir och Gullfoss, dit vi blev skjutsade med minibuss efter en dags ridning.
Sista kvällen i Reykjavik. Vi anlände till staden en halvtimme innan affärernas stängningsdags, så shoppingen blev försumbar. Vid kvällens middag provade jag hákarl, fermenterad haj och islänningarnas motsvarighet till surströmming, och minns mest att jag tuggade och tuggade utan att kunna svälja. Sedan fick vi erfara hur islänningar partajar en fredagskväll. Brennivinet flödade och jag såg ett otäckt krogslagsmål, för första och enda gången i mitt liv, men i övrigt var det glada miner, dans och hemgång klockan halv fem på morgonen, bara några timmar innan avresan hemåt.

Till sommaren är det dags för återbesök och nya spännande upplevelser och minnen från Island! Denna gång ska familjen med, och vi ska tillbringa den mesta tiden på norra Island, i Akureyri. Naturligtvis ska jag upp på hästryggen igen, och bada i varma källor, kombinerat med lite nya planer som valsafari och vandring. Med wifi, smartphone och kamerautrustning kommer denna resa att bli mer väldokumenterad än den första, men i minnet står sig den första resan väl ännu!