Ett hett tips om du kommer till Tbilisi är att ta ett bad i något av stadens badhus. De heta källorna på platsen var förmodligen det som lade grunden till placeringen av staden, vars namn betyder ungefär varmt ställe. Badhusområdet Abanotubani ligger i stadens allra äldsta delar, och här finns flera urgamla badhus med hett svavelhaltigt vatten under kupolliknande tak.
Näst sista dagen under vår sju dagar långa ridtur i Georgien väcks idén om att besöka ett badhus den sista kvällen, innan mina reskamrater ska återvända till Sverige och Finland. Ja, tanken på heta bad ter sig så lockande att vi faktiskt röstar igenom en något kortare riddag sista dagen, för att hinna till badhuset i tid. Levan ordnar bokningen åt oss per telefon från hästryggen.
Badhuset han bokar är Chreli Abano, som betyder det brokiga/färgrika badhuset. Byggnaden är verkligen en anslående syn, lätt att missta för en moské. De olika avdelningarna inne i huset rymmer från en till två personer upp till kanske tio, och den vi sju ryttarinnor får visar sig ha det ärevördiga namnet Royal Apartment. Ska man lyxbada så ska man!
När det är vår tur blir vi mottagna av en hurtfrisk tjej med blåa slingor i håret och ett bra engelskt uttal. Vi får betala några extra kronor för handdukar, och också beställa drycker: vatten på flaska, vitt vin och nypressade fruktsmoothies. Badet är verkligen som en hel lägenhet; en lounge-avdelning med mjuka fåtöljer, omklädningsrum och så själva ”badrummet” med heta bad, kalla bad, duschar, finsk bastu, turkisk bastu, liggfåtöljer och marmorbänkar. Jag glider ner i det heta svavelosande vattnet, och känner stela leder mjukas upp efter en veckas hård påfrestning på hästryggen.
Chreli Abanos egen bild från hemsidan
Efter en stund kommer det in två bastanta baderskor, som ska skrubba och tvåla in oss. Vi är prydda av blåmärken, skrubbsår och rivsår som om vi blivit misshandlade, men som tur är behärskar en i gruppen ryska (som är ett gångbart språk i Georgien) och hon får förklara vad vi haft för oss. Bara en liten ridsemester! En i taget får vi lägga oss på marmorbänkarna. De blir snorhala när baderskan får fram tvålpåsen och jobbar upp ett ymnigt tvålskum, och jag håller på att slinta av när jag ska vända mig om på mage i tvålmolnet.
Jag måste erkänna: jag är verkligen ingen spa-människa. Allt för mycket avkoppling gör mig rastlös. Men det här timslånga badet (som föregicks av tre tältnätter i rad) var en underbar upplevelse, och kunde gärna varat i två timmar.
Vad kostar det? Det är överkomligt att ligga på topp i Tbilisi! Jag är ganska säker på att detta är det dyraste badhuset i staden, och vi hyrde den dyraste lokalen de hade: 500 Lari för en timme. Det blir cirka 1750 kronor, vilket delat på oss sju blev 250 kronor per person. Det finns billigare badhus, och det finns mindre och billigare rum. Ändå, ett relativt billigt nöje med inslag av både lyx, historia och kultur!
Lämna en kommentar