Ut och vandra! Jälmåleden i Tranemo kommun

Mina vandringar i närområdet kom av sig lite över sommaren, när det alltid fanns trädgårdsarbete att ta tag i. Men förra helgen var det dags igen. Jag och mina barn gick en bit av Jälmåleden, en fortsättning på en vandring vi gjorde i april!

Hela leden är 35 kilometer lång och tydligt utmärkt med blå markeringar. Den följer – som namnet anger – i princip vattendraget Jälmån samt rundar Nygårdssjön vid Nittorp och Dalstorpasjön vid Dalstorp. För den som vill gå en del av leden är det lätt att ta av över någon av de tretton broarna över ån och vandra tillbaka på andra sidan. Utmed vägen finns fina rastplatser iordningsställda, flera med vindskydd möjliga att övernatta i.

Kanske vandrar jag hela leden någon gång, ett lämpligt tvådagarsprojekt med övernattning, men än så länge har vi gått två kortare delar. Båda med utgångspunkt från orten Dalstorp, två och en halv mil från min bostadsort Ulricehamn. Ett annat alternativ är att utgå från Nittorp, i södra delen av leden.

länk: karta över Jälmåleden

Etapp 1 söderut, 5 april

Det känns som en evighet sedan, före lövsprickningen i början av april. Vi parkerade vid Ods kvarn i Dalstorp, och började vandringen söderut, utmed åns västra sida. Leden gick genom fin västgötsk natur med omväxlande granskog, blandskog och hagmark, och närheten till ån gav ett trivsamt porlande bakgrundsljud. Det var rejält blött i markerna vid det tillfället, och det saknades spångar på sina ställen. Jag plurrade med ena skon, men det självtorkade så småningom.

Det blev ingen jättelång vandring, bara knappt tre kilometer söderut innan vi vände tillbaka lika långt utmed åns östra sida. Det medhavda fikat tog vi vid en av rastplatserna vid vattnet. En bit hemåt hade vi sällskap av vårens första citronfjäril!

Vid Ods kvarn

Blommande tibast

Genom granskog

Utmed Jälmån

Fin rastplats med vindskydd

Etapp 2 runt Dalstorpasjön, 31 oktober

Sista dagen i oktober var det dags igen, och nu gick turen norrut runt Dalstorpasjön. Vi parkerade på samma ställe, och gick över genomfartsvägen till den lilla parken vid sjön. Där gavs valet att gå medurs eller moturs runt sjön, och vi valde moturs. Första biten gick på asfalterad gångväg genom ett villaområde, och ledmarkeringen bestod av blå färg på lyktstolparna. Men snart var vi inne i storskogen utmed sjön. Leden går sedan upp utmed Jälmån norr om sjön, en å som för tillfället brusade på av rent norrländska dimensioner. Där leden gick över till andra sidan ån fanns en Indiana Jones-bro med bra svaj i spannet.

Leden vände tillbaka utmed ån ner till sjön igen. Här fanns många blöta partier, men välförsett med träspångar och en och annan bro. Det fanns flera fina rastplatser, men det var välbesökt i skogen en fin lördag som denna och vi fick ta en trästock i en solig hage till vår fikaplats. Det fungerade finfint det också! Sista biten in mot samhället gick på asfaltsväg, innan vi genade in i parken igen. Hela rundan var 7 kilometer, en riktigt fin och relativt lättgången led.

’

Dalstorp

Dalstorp är en liten ort med ett fint läge, och den som ändå är på plats kan passa på att ta en titt på kyrkan och macken bland annat:

Vi passerade Dalstorps kyrka, som är den tredje i ordningen. Den första medeltida kyrkan revs på 1800-talet, kyrka nr 2 brann ner till grunden 1962 och den nuvarande byggdes 1964-65. Jag har bara sett inredningen på bild, men det ser väldigt fint ut. Jag ska absolut ta chansen att gå in vid tillfälle!