Det blev inte någon riktig ordning på skidåkandet denna vinter, med snön som kom och försvann några gånger, så nu är jag laddad för vandring istället. Ryforsleden några mil hemifrån blev helgens mål, och med sina blygsamma sex kilometer blev det något av ”a walk in the park” i flera avseenden.
Ryfors bruk
Ledens utgångspunkt Ryfors bruk ligger knappt fem kilometer väster om Mullsjö och grundades år 1742, i en tid då tillgången till skog, vattenkraft och malm var säkra kort för framgång och utveckling. Här pågick till exempel tillverkning av stångjärn fram till 1906, och mycket av den gamla bruksmiljön finns fortfarande bevarad.
Bröderna Edvard och Robert Sager utvecklade Ryfors som en plats för fritid och rekreation under slutet av 1800-talet, inspirerade av sina besök i England. De byggde Engelska Villan, och med hjälp av en engelsk trädgårdsarkitekt skapade de en enorm landskapspark som ansågs vara en bland de allra främsta i Sverige. År 1879 byggdes här en tennisbana som numera är borta, men kägelbanan (dåtidens bowling) från 1880 finns fortfarande kvar. I parken invigdes också Skandinaviens första golfbana år 1888; en korthålsbana med sex hål. Edvard Sager blev svenska golfförbundets förste ordförande och hans fru Ida blev Sveriges första kvinnliga golfare. Efter många år i träda återinvigdes golfbanan 1988, hundra år efter starten, och nu finns det en fullskalig 18-hålsbana här.
Ryforsleden
Vi parkerade vid Ryfors östra entré, och började vår vandring söderut, medsols. Första delen av leden går genom naturreservatet Ryfors gammelskog, 35 hektar bevuxna med gran och tall som är 150-200 år. Ja, vissa tallar är till och med äldre än så. Efter skogsturen öppnar landskapet upp sig vid Tidan, med den något rangliga Pinnabron som övergång. Bron har funnits sedan början av 1900-talet, men pinnarna torde vara utbytta några gånger genom årens lopp.
Leden rör sig sedan runt golfbanan; inte rakt över någon fairway, men förbi några utslagsplatser och utmed banan. En sväng går den upp i skogen, med en rastplats på höjden (fika!) och sedan fanns det ytterligare en rastplats när vi kom ner till hagmarken i kanten av golfbanan igen. Sedan går leden en kort bit på vägen, förbi samlingen av byggnader på bruket, innan vi vänder norrut vid kraftstationen och Tidans brusande strömmar och fall. Sista slingan av leden går fram till Stråken, sedan över en bro och tillbaka till parkeringen.
Sammantaget betyg: en fin runda med vacker natur och intressanta kulturmarker. Lite kuperat på sina ställen, men i det stora hela en lätt vandring. Jag hade däremot gravt underskattat mängden packad snö som låg kvar på leden inne i skogen, så här i mitten av mars. Mina skor hade för dåligt fäste, men det gav ju bara vandringen ett extra spännande dimension! I skogen checkade jag av ett glädjande vårtecken: årets första citronfjäril.
Länk till kartan nedan och lite info: Skaraborgsleder/Ryforsleden
Sista två gånger när vi skulle gå leden , var Pinnabron inte tillgänglig. Leden var avstängd. Vet inte om man kan gå hela leden nu. Det skulle renoveras Pinnabron
Ja, den behöver nog ses över med jämna mellanrum när den är gjord av träpinnar. Tråkigt, hoppas ni får chansen en annan gång!
Den här leden har vi pratat om att gå många gånger, men det har aldrig blivit. Pinnabron har vi sett massor av foton på hos medlemmar i Fotoklubben. Däremot har vi spelat på golfbanan någon gång.
Ja, visst är pinnabron fotogenique på något sätt!
Även jag har spelat en runda på Ryfors för tio år sedan, i slutet av min golfkarriär 😉