Så var den här igen, den sköna maj! Förhoppningarnas månad, med spirande framtidsplaner och kanske någon liten besvikelse.

Trädgårdspepp

Persikan

Förra årets inköp: persikan ’Riga’ producerade en persika det första året, gott så. Krukan jordslogs i växthuset över vintern och jag spanade med oro under tidig vår; fanns det några livstecken? Jodå, snart blommade den rikligt. Problemet med dessa tidigblommare är att humlor och bin inte riktigt vaknat till ännu. Jag fick rycka in med en pensel, och dutta från blomma till blomma.

Jag är ett riktigt mästarbi! Grenarna är nu översållade av små persikokart, femtio-sextio stycken på det lilla trädet. Jag vet att det är för tidigt att ropa hej, karten kan trilla av och skulle alla mot förmodan sitta kvar så måste jag gallra. Men hoppet lever!

Trädgårdskurs

Första helgen i maj var jag på en kurs: Odla klimatsmart – satsa på fleråriga grönsaker på  Skillebyholm i Järna. Jag ville lära mig något nytt och kursdagen passade bra ihop med ett planerat besök i Stockholm. Skillebyholm är ett centrum för biodynamisk odling som har yrkesutbildningar inom trädgård och odling, och här finns också konferenslokaler, gårdsbutik och restaurang.

Kursen jag gick var bara två timmar lång, men gav ny insikt och kunskap med vetenskapliga inslag, inspiration och provsmakning. Efter kursen blev jag hämtad av min svägerska, och vi passade på att äta utomhuslunch på restaurang Vildvux, handla i gårdsbutiken både på Skillebyholm och på Saltå kvarn några kilometer därifrån.

Restaurang Vildvux – krämiga bönor med hyvlad sparris och späda kirskålsskott

Flocktulpan – Tulipa tarda

En inventering av fleråriga ätbara växter i min egen trädgård: sparris, rabarber, körvel, ramslök, gräslök, piplök, luftlök, Gode Henriks målla – förutom fruktträd och bärbuskar då.

Piplök till höger, gräslök till vänster – osäker på löken i mitten!

Blommor

Kan man bli annat än pepp när trädgårdens blommor tittar fram!? En del har fört en tynande tillvaro i några år där endast små blad visat sig, som den svarta julrosen eller den fyllda rosa blåsippan. Plötsligt händer det, blommorna dyker upp. Min lilla Aurikelteater visar upp tre krukor, en engelsk trädgårdsidé som faktiskt har sin poäng: att få upp blommorna mer i titthöjd.

Fylld rosa blåsippa

Julros ’Onyx Odyssey’

Julros ’Cotton Candy’ framför en orientalisk julros utan sortnamn

Tulpan ’Shogun’

Trädgårdsaurikel ’Cheops’

Fylld svalört ’Collarette’

Trädgårdsdepp

Vårens största motgång var när dahliaknölarna togs fram. Den förvaringsmetod som fungerat bra i snart tio år hade gått snett: de var delvis ruttna och utan synligt liv. Jag blev bums efterklok och förstod hur det hängde ihop: dahliorna blommade ända till första november och jag vattnade och höll liv i dem. När det sedan hastigt blev kallare så hann inte klumparna av knölar torka ur tillräckligt innan de togs in.

Knölarna rensades ur och hamnade i jord ändå, för finns det liv i någon del så kan de komma igen. I vilket fall riskerar det att bli en stor förlust av mina kära favoriter. För att gnida salt i mina sår delar jag bilden av ’Nicholas’ i sitt esse, slutet av oktober 2023.