Kazbegi del 2

Jag vaknar till en underbar morgon och en makalös utsikt. Igår lekte bergstopparna kurragömma bland molntussarna, men idag avtecknar de sig mot en klarblå himmel, utan ett moln i sikte. Den mest iögonfallande är naturligtvis Mount Kazbek, 5033 meter över havet, Georgiens tredje högsta berg och Kaukasus åttonde högsta. På en betydligt lägre topp, men ändå imponerande 2170 meter över havet, ligger Gergeti Trinity Church, ett av Georgiens mest kända landmärken. De fyrahundra höjdmetrarna från byn till kyrkan är dagens utmaning.

Utrustad med en vattenflaska och en lätt matsäck traskar jag iväg i riktning mot kyrkan. Vägen är självklar till en början: hundra meter norrut på den hårt trafikerade Georgian Military Road, över bron som korsar floden Terek och sedan vänster upp genom byn på andra sidan vägen. Sedan finns det några olika alternativ; att vandra den trafikerade grusvägen upp, att dra rätt upp för bergssidan, eller det som jag funnit mest tilltalande, vandringsleden som rundar berget till vänster och går upp på skrådden från södersidan. När asfalten slutar tar jag vänster och passerar Gergeti Café, och sedan startar stigen. Inga märkningar, men det är inget att ta fel på.

Floden Terek

Stigen börjar utmed ett vattendrag i dalgången, och går sedan uppåt förbi ett gammalt stentorn. Det är stenigt men relativt lättgånget, och även om det är en och annan vandrare är det ingen trängsel. Efter ett tag dyker det upp igen. Berget Kazbek. Det är en otroligt mäktig syn och känns nu avsevärt närmre, fast det fortfarande är långt. Kazbek är en slocknad vulkan, och figurerar faktiskt i den grekiska mytologin. Enligt denna straffades guden Prometheus genom att fjättras på berget, där en örn hackade ut hans lever som växte ut igen och hackades ut… varje dag. Vad hade han gjort för att förtjäna detta? Jo, gett människan tillgång till den gudomliga elden och konsten. Det var hårda pix i mytologin.

Efter cirka en och en halv timmes vandring kommer jag fram till den vackra kyrkan från 1300-talet. Trots att solen strålar för fullt känns höjden och årstiden av, och vindarna är kyliga.  Under min vecka i Georgien har jag sett flera kyrkor placerade högst uppe på en topp, men omgivningarna ger Gergeti Trinity Church det allra mest spektakulära läget. Inuti utmärker den sig inte gentemot de andra jag besökt, förutom att antalet turister tiodubblats. Det har också skett en produktutveckling vad gäller den obligatoriska kjolscarfen för kvinnliga byxbärare; här finns omlottkjolar typ kockförkläden att knyta runt midjan innan man går in i kyrkan.

Utsikt över Kazbegi

Jag har sett många fantastiska foton på kyrkan, mot en fond av blånande berg. Själv är jag inte riktigt nöjd med mina foton; det är motsol, och jag tar dem liksom nerifrån och upp. Inte förrän efteråt begriper jag att jag skulle gått upp på nästa bergssida, högre upp,  för att få den perfekta bilden. Och på de där perfekta bilderna råder ett meditativt lugn. Inget foto har visat den fullsatta parkeringen, med snackskiosk, souvenirförsäljning och bajamaja, eller horderna med turister. Ändå, det är en fantastisk plats, och ett tips kan vara att stiga upp och vandra dit i gryningen för att få lite mer lugn och ro.

Det var mina tips det. Själv har jag sovit ut med råge och inte fattat att jag ska bestiga nästa bergssida, utan sätter mig i godan ro på sluttningen för att äta matsäck innan jag går ner igen, samma väg tillbaka. Andra hållet ger andra vyer, som en hänförande utsikt över stentornet i dalgången. Vid Gergeti Café köper jag en läsk, och fortsätter sedan ner genom byn. På rekordtid har jag nu blivit expert, och guidar de bortkomna turister som frågar om vägen till kyrkan.

Bonusinformation: i ett tidigt skede av planeringen hade jag faktiskt funderingar på att vandra till kanten av Gergeti-glaciären. Den vandringen börjar också i byn på 1770 meter över havet, passerar Gergeti-kyrkan och fortsätter mot glaciären vid foten av Kazbek på 3265 meter över havet. Stigningen är sammanlagt 1660 meter upp och lika mycket ner, och vandringen beräknas ta 7-8 timmar. Av erfarenhet vet jag att det betyder 9-10 timmar för mig, och mitt rekord på Korsika: 1550 meter uppåt var en grym påfrestning även med peppande sällskap. Så… jag la ner den tanken. Pratade med några polska ungdomar som gjort vandringen och de var mycket entusiastiska. 

En lyckosam kvinna med handgripligen peppande vandringssällskap!

God natt Gergetikyrkan och Kazbek!