Det var ingen omedelbar kärlek – först visste jag inte riktigt vad jag skulle tycka. Puerto Ayora på Santa Cruz, en av Galapagosöarna, var som ett Smögen på anabola steroider. Barer, restauranger, turarrangörer, souvenirbutiker och massor av turister. Plus några sovande sjölejon i hamnen och ett antal slöa iguanaödlor som smälte in i trottoarens gråa stenbeläggning. I badviken bortom Tortuga Bay sprang barnen omkring, hojtade och kastade sand på varandra. Min rumskamrat, som var på Galapagos för tredje gången, berättade att båtarna blivit fler och sjölejonen färre i hamnen. Var detta verkligen en djurens fristad?

Men genom att se mig om lite har jag förstått hur mycket av Galapagos som faktiskt är skyddat, och hur lite som är bebott. Galapagos består av ett antal större öar; nio större än 50 kvadratkilometer, och över hundra mindre. Santa Cruz, där jag bodde, är 986 kvadratkilometer stor och den största ön Isla Isabela är cirka 4600 (att jämföra med Gotlands 3184). Hela 97 procent av öarnas yta är skyddad som nationalpark, vilket ska motsvara cirka 7970 kvadratkilometer. Till detta kommer 133 000 kvadratkilometer av marint reservat.

Det är bara tillåtet att gå på markerade gångvägar, och eftersom naturen utanför dem mest består av lavablock, djävulska taggbuskar och gigantiska kaktusar så är efterlevnaden god. Det finns också en regel om att hålla två meters avstånd till djuren, och på sina håll vakter som ser till att regeln följs. Det är bara i fiskehamnen som det blir lite trängsel med turister, oblyga pelikaner, sjölejon och hägrar. Galapagos är också anmärkningsvärt fritt från skräp, både på land och till havs. Om det var sugrör i juicen eller mojiton, så var de av papp eller metall. Den guide jag hade under snorklingsturen var påläst och mån om naturen.

Så, även om det fortfarande finns hot, så finns det hopp för Galapagos. Speciellt jämfört med äldre tider då öarna kolonialiserades med införda betesdjur och odlingar, eller då sjömän provianterade på sköldpaddor.

Nu är jag också förälskad i Galapagos! Snorklingsturen där jag fick simma med sjölejon, havssköldpaddor och en haj gick direkt in på topplistan över mitt livs mäktigaste upplevelser. Och Puerto Ayora, ja, restaurangerna erbjuder ett himmelrike för den som älskar fisk och skaldjur, och mojitos i världsklass!