Ostia Antica - hamnstad i romarriket

Vissa historiska perioder har försett författare, film- och TV-regissörer med till synes outsinliga källor att ösa inspiration ur, till exempel vikingatiden, de båda världskrigen och den ”vilda västern”. En tid som alltid fascinerat mig är tiden för det antika romarriket. Filmer och TV-serier som Spartacus, Gladiator, Rome och Jag, Claudius har gett mig en bild av hur det kunde vara, med maktkamper, galna kejsare, legionärer, slavar och gladiatorer. Men det som gjort allra mest intryck på mig är en romansvit i sex delar av Vibeke Olsson, som utspelar sig i Rom på 200-talet. Den kom ut mellan 1982 och 1989, ger en trovärdig röst åt den tidens människor, och är än idag en av mina starkaste läsupplevelser.

När jag skulle besöka Rom 2008 så snubblade jag av en händelse över information om Ostia Antica, det antika Roms hamnstad, vars ruiner man kunde besöka. Jag hade inte hört talas om denna plats tidigare, men eftersom jag aldrig besökt Pompeji så tänkte jag att detta skulle duga som substitut. Tredje dagen i Rom letade vi upp tåget mot kusten, besökte först det moderna Ostia vid havet, och stannade på hemvägen vid den lilla stationen med besöksmålets namn.

Jag har fortfarande inte besökt Pompeji, men jag har senare läst utlåtanden om att Ostia Antica är minst lika sevärt, fast med färre turister. Ostia grundades på 400-talet före Kristus, och övergavs på 800-talet efter Kristus. Det var alltså inget hastigt uppbrott, utan olika orsaker som gjorde att staden lämnades åt sitt öde efter över tusen år. Kustlinjen förändrades, malariautbrott, plundringar… som för övrigt fortsatte efter att staden övergetts; statyer och konstverk fick nya ägare och marmorn återvanns i nya hus.

Ändå var jag oerhört imponerad! Ruinerna bildar fortfarande en komplett stad och täcker en yta på 34 hektar, vilket bedöms vara två tredjedelar av den ursprungliga staden. Där finns en stenlagd huvudgata och många tvärgator, flera tempel, en teater, affärslokaler, badinrättningar och otaliga bostadshus. Det mesta var helt öppet och tillgängligt, och det var möjligt att spatsera runt på över tusen år gamla mosaikgolv, en svindlande och vördnadsfull känsla. Det var enkelt att med fantasins hjälp se framför sig hur romarrikets kvinnor gick till affären för att handla, och sedan hem till tvåvåningshuset för att laga linser med garum, eller hur några legionärer anlände till staden, äntligen hemma igen efter långdragna krig i Germanien.

Så, har du kollat in Pantheon, Spanska trappan och Colosseum? Har du vandrat utmed Tibern? Har du kastat en slant i Fontana di Trevi, över axeln, för att försäkra dig om att du ska få återvända till Rom? Finns det fortfarande tid över? Åk till Ostia Antica!

Hemsida för Ostia Antica