Många kan säkert föreslå ett digert dagsprogram för en turist i London, New York eller Paris… men hur fördriver man en dag i Longyearbyen? Inga aktiviteter är bokade under dag tre på min resa, och jag snörar på mig kängorna för att ta en tur på byn.

Djurliv

Isbjörnar!? Centrala Longyearbyen anses isbjörnsfritt under sommartid. Det är fri sikt kilometervis åt alla håll och det är lagligt att promenera utan bössa, så jag känner mig relativt trygg. Men ett par Svalbardsrenar blir man ju glad att få sällskap av! Små, kortbenta och tufsiga i pälsen knaprar de på de ynkliga grässtrån och lavar som de kommer över. Vi slår följe neråt fjorden, innan jag viker av över bron till västra sidan av dalen.

svalbardsrenar

Kyrkogården

Longyearbyens begravningsplats är liten och består av ett trettiotal vita kors, de flesta till minne av människor som dött en bråd död i gruvolyckor eller i spanska sjukan 1918. Begravningsplatsen används sällan och numera bara för urnsättning, av två anledningar. Den ena är permafrosten, den andra är att på Svalbard förväntas du varken födas eller dö. Här finns inget BB och inga äldreboenden. Samhället är byggt för folk i arbetsför ålder och deras familjer, och resten skickas till fastlandet.

Kyrkogården

Kyrkan

Strax efter kyrkogården ligger kyrkan. Världens nordligaste kyrka! Den byggdes 1957, efter att den gamla bränts ner under andra världskriget. Här finns ett vapenskåp att ställa bössan i, innan man går in i den utsökta lilla träkyrkan, och i det sammanbyggda församlingshemmet står en uppstoppad isbjörn.

Kyrkan

Svalbard Museum

Världens nordligaste museum håller mycket hög klass! Här visas Svalbards historia, växtliv, djurliv och geologi på ett mycket pedagogiskt och intressant sätt. Berättelsen om vår egen Andrés luftfärd 1897 har naturligtvis en egen monter, då expeditionens deltagare landade och avled på Vitön, en av Svalbards öar. Museet har också Svalbards bästa souvenirbutik.

Isbjörn på Svalbard museum – det närmaste jag kom

Centrum

I ortens absoluta kärna finns kommunhuset där Sysselmannen och administrationen håller till. Här finns också bank, post, apotek samt en välförsedd Coop-butik; Svalbardbutikken. I samma lokal som Coop finns alkoholförsäljningen med det vitsiga namnet Nordpolet, till skillnad från det gängse norska namnet monopolet. Här säljs all alkohol skattefritt.

Centrum

Restauranger och caféer

Här finns mycket att välja på; världens nordligaste sushirestaurang, världens nordligaste thaimatsrestaurang… ja, ni börjar fatta grejen, eller hur? På Svalbard finns 40 olika nationaliteter. Alla är välkomna så länge de kan försörja sig, och några av dem bedriver uppenbarligen krogverksamhet. Jag sparar sushin till en annan dag och tar en lunch på den rustika restaurangen Kroa; smörstekt torsk med goda tillbehör.

Torsk på Kroa

Gruva och galleri

På vägen hem gör jag en avstickare till den nedlagda ”Gruva no.2” uppe på bergssidan, klättrar på stenblock och gistna trätrappor och kikar in i det svarta gruvhålet med varningstext. Sedan besöker jag Svalbards galleri… (jo, världens nordligaste…). Vi är bara 3-4 besökare, och jag får ett glas champagne i näven när jag går runt och tittar på den högkvalitativa konsten.

Gruva no. 2 på bergssidan

Huset

Efter att ha vilat lite eftermiddag går jag ner till Huset med stort H. Det är en oglamorös byggnad som tjänat till mycket under årens lopp: skola, sjukhus, postkontor, biosalong, gymnastiksal och numera gourmetrestaurang med välfylld vinkällare. Jag beställer en delikat fisksoppa, vitt vin och till dessert en havtornssorbet. I stort sett hela personalen består av svenska ungdomar, som i resten av norskt territorium. Gourmetrestaurang till trots så har alla matgäster vandrarkängor och friluftskläder på, ända tills ett stort kalasfölje kommer in iklädda vackra samedräkter, alla från gamla farmor till minstingen i barnvagn.

Helt enkelt en ovanlig dag, sprängfylld av nya intryck!

Huset, förklädd gourmetrestaurang

juli 2014