Mercantour - fransk vildmark

De franska alperna är förhållandevis okända i jämförelse med sina syskon i Alp-familjen: de schweiziska, österrikiska och italienska alperna, och speciellt anonyma är de utanför skidsäsongen. Förresten, är inte hela den franska naturen lite anonym? Säg Frankrike, och du tänker kanske på Paris, Rivieran, Tour de France, vin, ost eller sniglar? Knappast på vild natur.

Låt mig då slå ett slag för fransk vild natur! Det finns faktiskt mycket av den, endast några mil från den folktäta franska Rivieran i detta fall. Parc National du Mercantour i regionen Alpes de Haute Provence gränsar till Italien, och är en av sju nationalparker i Frankrike. Den omfattar sju dalgångar och hela 685 kvadratkilometer.

Jag besökte området 2009 med en guidebok i högsta hugg, inköpt på Decathlon, fransmännens främsta sport- och friluftsbutikskedja som nu även etablerats i Sverige. I guideboken fanns otaliga vandringar beskrivna, och vi valde två med utgångspunkt från den lilla staden Saint-Martin Vésubie, där vi tältade på en mysig camping belägen i en fruktträdgård.

Första dagens vandring gick på lite lägre höjd, med fjällsjöar, lärkträd, blommande alprhododendron, fäbodbeten och kor med skälla. Det fanns lite snö kvar i skuggiga partier trots att det var juni, men värmen gjorde att det smälte och porlade i fjällbäckarna. Vandringslederna var väl uppmärkta. Deras längd anges aldrig i kilometer utan i tid, och den stämmer oftast väldigt bra för den som vandrar i normal takt utan att varken springa eller ta allt för långa pauser.

Andra dagens vandring startade vid Refuge de la Madone de Fenestre, och gick sedan upp till gränsen mot Italien vid Col de Fenestre på 2 474 m ö.h., en stigning på cirka 700-800 meter. Skulle jag våga mig på en gissning vad Col de Fenestre betyder så säger jag fönsterkarm, och ett fönster mot Italien var det definitivt. På krönet fanns rester av försvarsanläggningar, där fransmän bevakat gränsen i krigstid. Här hade vi totalt missbedömt klädsel och klimat. Leden passerade stora områden med snö i sluttningarna, och vi sjönk ner till knäna med våra gympadojor i den sorbetmjuka snön.

Parken bedriver ett omfattande skyddsarbete för flora och fauna, och här ska finnas både varg, kungsörn och gam. Dessa såg vi inte till, men väl en stenbock! På ännu närmre håll fick jag skåda vild alpklematis, alpgentiana och många andra rara växter.

Parken har en informativ hemsida, men tanken på att översätta den till engelska är tyvärr deras stolthet förnär… En väldigt vacker del av Europa, men kanske förblir den relativt okänd.

http://www.mercantour.eu/