På Santa Cruz och de andra bebodda öarna i Galapagos-arkipelagen är det inte tillåtet att traska runt fritt vart man vill. Största delen av öarna, framförallt stränderna, är skyddade områden och förbjudna att beträda, och utflykter sker i organiserad form med legitimerade arrangörer och guider. Men det finns några platser dit man kan och får ta sig från Puerto Ayora, till fots och helt på egen hand. Eller ja… med hjälp av en liten båttur också!

Tortuga Bay

Tortuga Bay ligger söder om Puerto Ayora. Där stadens gator slutar ligger en bod; en ”checkpoint”, där alla får skriva in namn, passnummer, ålder och lite annat smått och gott i en liggare innan de går vidare. Jag skriver in mig, men glömmer däremot att checka ut på hemvägen. Kanske gick de skallgång hela natten, vad vet jag? Vägen är bara öppen mellan klockan 6.00 och 18.00.

Den stensatta vägen kantas av en låg mur, och på andra sidan växer höga opuntior med stammar grova som unga furor. Fåglar kvittrar bland kaktusar och taggbuskar, och ödlor springer bland lavablocken. Efter cirka två och en halv kilometer är jag framme vid Tortuga Bay och stranden: Playa Brava, där det blåser friskt och har hissats röd flagg.

Efter ytterligare en kilometer utmed stranden kommer jag till mangrovebuskagen, och här flockas leguanerna i mängder. Minst två meters avstånd till alla djur gäller, men jag känner deras sura fisklukt på håll och ser hur de nyser grönt snor. Jag försöker ta leguanselfies efter bästa förmåga, och när en man erbjuder sig att ta ett foto sätter jag mig två något korta meter framför några som rör sig framåt, och de kommer läskigt nära.

Längre bort ligger en lugn bukt och stranden Playa Mansa. Här går det att bada, snorkla och hyra kanot, och det är dags för en simtur i det turkosblåa vattnet, inte jättevarmt men helt ok badtemperatur enligt svenska mått. Ett sjölejon kommer hoppande och slänger sig ner för att sova middag vid mina fötter när jag byter om efter badet i skuggan, men jag sitter kvar träbänken strax intill tills en vakt kommer förbi och säger ”two meters” med sträng min.

Om du någon gång kommer till Tortuga Bay, så tänk på att det finns absolut inget drick- eller ätbart att köpa, och heller inga toaletter. Matsäck och vatten är bra att ha.

Las Grietas

Det är här båtturen blir aktuell. Det går en båttaxi nere i hamnen till Angermeyer Point, en kort tur över bukten som kostar en dollar enkel resa. Ovanför bryggan vid Angermeyer Point står det skyltat mot Las Grietas, och det är bara att följa skyltarna förbi Playa los alemanes (tyska stranden) och Finch Bay Hotel. Sedan går promenaden på en stenlagd promenadväg genom intressant natur; över lavafält och saltsjöar, och den tar kanske en kvart.

Las Grietas är en djup spricka i berget, som står i kontakt med havet och är fylld av saltvatten. Här kan man bada och snorkla, eller den som är djärv: klättra upp på de branta klippsidorna och slänga sig i. Rätt mycket folk, tjo och tjim om man säger så! Jag har lånat snorkel av min rumskamrat Niisa, och är dessutom glad att jag har badskor på för klipporna är både hala och på sina håll sylvassa. Nere i vattnet ser jag bara två ensamma fiskar, men djupet i den smala ravinen svindlar.

På vägen hem stannar jag vid en liten servering och köper en läsk och en corviche, en friterad bulle av fisk och kokbanan som dippas i chiliröra. Njuter av mat och dryck, samtidigt som jag ser på musikvideos från 80-talet med Duran Duran på TV:n bakom disken. En fin stund!

Vid Angermeyer Point

Pelikan vid Playa los alemanes

Charles Darwin-centret

Charles Darwin-centret ligger strax norr om staden. Här finns ett forskningsstation, en utställningshall och uppfödning av sköldpaddor. På Galapagos är man stolta över sin Charles Darwin-koppling. Han besökte öarna 1835 och formulerade sin evolutionsteori utifrån de upptäckter han gjorde här, och använde darwinfinkarna (pinzónes) till att illustrera den.

Här kan man gå en liten sköldpaddstur med informativa stopp för att lära sig mer om Galapagos landsköldpaddor, till exempel den sorgliga historien om Lonesome George, den allra sista Pinta-sköldpaddan. Efter fruktlösa försök att hitta en hona, eller få honom att föröka sig med andra närliggande sköldpaddsarter, så dog han 2012 och arten med honom. Nu finns han kvar som uppstoppad. Ledsamt.

Nedanför centret finns också en fin sandstrand mellan de kolsvarta lavaklipporna; Playa de la Estacion.

Charles Darwin

Opuntia-stam

Kramkalas