Här har jag snott rubriken minsann! Cornelis visa är väl allmänt känd, men det oerhört vitsiga namnet Lyckligt lottad är också taget, från en koloniförening i Skåne. Det är precis så jag och andra koloniodlare känner oss: lyckligt lottade.

Koloniträdgårdar i historien

Koloniträdgårdarna kom till som en följd av industrialiseringen på 1800-talet, då många flyttade in till städerna, bodde trångt och hade begränsad tillgång till frukt och grönt. Tanken med lotterna var att arbetarna skulle komma ut i friska luften, odla värdefulla tillskott till kosthållningen och umgås med familjen på ledig tid, istället för att dricka alkohol för att glömma det dagliga slitet. Sveriges första koloniträdgårdar anlades 1895 i Malmö och Landskrona. Den i Landskrona finns fortfarande kvar på sin ursprungliga plats, och är därmed Sveriges äldsta. En pionjär inom koloniträdgårdsrörelsen var Anna Lindhagen, socialdemokratisk politiker och kvinnorättsaktivist, som gav ut boken Om koloniträdgårdar 1905 och startade föreningen Koloniträdgårdar i Stockholm 1906. Det finns mycket intressant att läsa om koloniträdgårdarnas historia, men sammanfattningsvis; det var ett socialt projekt, med många nyttofördelar.

Havtorn

Koloniträdgårdar idag

Koloniområdena är fortfarande mycket populära, drygt hundra år senare. Även om vi inte längre bor så trångt och mörkt, så är det många som längtar efter en grön plätt att vara på. Det sociala projektet lever vidare; på mitt koloniområde finns unga och gamla, invandrare och svenskar i en gemenskap som är ovanligt att få till i andra sammanhang. En del har stugor, andra inte. Några har mest gräsmatta och grillplats, andra odlar upp varje kvadratmeter. Att odla egna grönsaker har helt klart fått ett uppsving de senaste åren, vi som odlat hela livet har gått och blivit trendiga!

Den kalla våren 2017

Min kolonilott

Med inglasad uteplats, växthus och 400 kvadratmeter tomt så är jag egentligen inte i behov av en grön oas; den har jag hemma. Men eftersom jag inte var beredd att gräva upp hela gräsmattan för odlingar behövde jag mer plats, och skaffade därför en kolonilott 2012. Lotten är helt enkelt mitt utskifte, där jag har plats för potatis, kål, lök, rotfrukter, ett äppelträd och några bärbuskar, och där kan jag odla med växelbruk och skifta plats för grödorna i en tre-fyraårscykel. Det är rena trolleriet: peta ner en potatis och få fem till tio tillbaka, så en påse frön och skörda kilovis med grönsaker. Jag känner mig rik varje gång jag bär hem en hink med mat!

2018 års rekordsolrosor

En säsong på kolonin