Ridtur i Isengård

Nya Zeeland är fullkomligt impregnerat av referenser till filmerna om Härskarringen och Hobbitarna. Det finns guideböcker och guidade turer som visar runt dig i filmernas spår, även om det enda som finns kvar av konkreta byggnadsverk är Hobbiton. Naturen finns ju där, lika vacker som någonsin! Regissören Peter Jackson blev adlad på kuppen, och så nära kung av Nya Zeeland som någon kan komma.

Under min Nya Zeelandsresa ska jag rida i Isengård, i verkligheten Glenorchy några mil från Queenstown. Jag blir hämtad tidig morgon utanför vandrarhemmet, och körd i minibuss med ett gäng förväntansfulla ryttare i olika stadier av erfarenhet. Själv är jag lite nervös, för jag har i ett anfall av högmod anmält mig till ”The Trilogy Loop” som är ”strictly for very experienced riders, with a good level of fitness”! Jag vill ju galoppera!

Efter en sanslöst vacker resa utmed Lake Wakatipu kommer vi fram till Glenorchy och Dart Stables, en ridarrangör med över 60 hästar. Här finns fyrbenta trotjänare som varit med i filmerna, bara en sådan sak! Hästen Wilson som jag får tilldelad har inga sådana meriter, men duger gott ändå. Guiden är en tjej som heter Oggie, och med på turen ska även Anna från Kiel och ett par i 65-årsåldern från New Mexico, Bill och Lucy. De berättar att de har en egen farm och ett tiotal hästar hemma i New Mexico, och säger sig vara ”experienced” så det räcker och blir över.

Vi ger oss iväg utmed den korta huvudgatan i byn, och vidare in i dalgången. När vi mjukar upp med en kort trav hör jag ett tjut bakom mig… Bill trillar av! Efter mycket besvär tar han sig upp på hästen igen, och efter fem minuter gör vi ett försök igen. Denna gång rider han framför mig, och jag ser honom tappa stigbyglarna och studsa i otakt… Han ramlar av igen och missar med en hårsmån ett taggigt snår. Jag ser möjligheterna till galopper försvinna som i dimman vid Misty Mountains, och förbannar amerikanska ranchers från djupet av mitt hjärta. Men Oggie visar sig vara en handlingens kvinna. Hon tar fram mobilen och kontaktar en annan grupp med nybörjare, vi väntar in dem och amerikanarna får nesligen rätta in sig i det ledet.

Sedan är vi bara tre, och galoppen kan börja. Full fart på slingrande stigar, över fält och flodbäddar. Det finns inga ord för att förklara hur vackert det är; snöpudrade berg, klarblå himmel, gnistrande klart smältvatten från glaciärer. Det är svårt att föreställa sig den dystra stämningen över filmens Isengård och Sarumans torn, som i verkligheten byggdes endast några meter högt.

Emellanåt skrittar vi, och då passar Oggie på att berätta anekdoter från filminspelningarna. Hur Peter Jackson kallade in alla hästar från hela regionen för att filma ett stort slag, hur hästarna blev stolliga och ryttare föll åt höger och vänster, och de fick leta förrymda hästar hela dagen… men det blev en trovärdig filmscen! Hur David Wenham som spelade Faramir vägrade ta helikopter upp till en inspelningsplats på ett berg, utan tog en dag på sig att gå till fots. Hur filmteamets rutinerade stunt-hästar vägrade att galoppera i floden, och man fick kalla in Dart Stables vattenvana kusar. Det är inte bara Sagan om Ringen som är filmad här i trakten, utan även scener från Narnia-filmerna, Avatar och TV-serien Top of the Lake. Oggies mamma är för övrigt bästis med Oscarbelönade Jane Campion. Detta är himmelriket för både häst- och filmintresserade!

Vi avslutar våra tre och en halv timme i sadeln med att rida ner i den turkosblå sjön så att hästarna får svalka av sig. Superlativerna räcker inte till, det är en helt enkelt en upplevelse för livet.