GR20 - Dag 8 - Leva Som Eva

Petra Piana till Onda

uppåt 500 m och nedåt 910 m

På morgonen har dimman lättat, och solen skiner över oss. Idag kan vi välja mellan ”low-level” och ”high-level”. Vi väljer low, en sträckning som både är längre och har mer höjdskillnad, men med en enklare terräng. Efter en lång nedstigning i stenskravel kommer vi in i en tallskog med slät stig, så slät att jag kan både gå och titta på naturen samtidigt! I undervegetationen finns stora ruggar av överblommade julrosor, och klungor av rosa alpcyklamen som blommar för fullt. Vi rastar på en slätslipad berghäll vid en fors.

Längst ner i dalen vänder det uppåt igen, genom en vacker bokskog. Det är till och med bilväg en bit, körbar åtminstone för en fyrhjulig jeep, innan leden går vidare genom skogen. Det dröjer inte allt för länge innan vi når hyttan i Onda, där camparna är inhägnade i en grön rasthage, medan får, hästar och mulor flockas utanför staketet med längtansfulla blickar.

Med vår tidiga ankomst hinner jag både vila middag och duscha före matlagningen, då vi tar tabberas i våra matpåsar. I kväll är ju sista kvällen i fält, och vi äter en salig blandning av frystorkat, nudlar, pasta och konserv. Efter maten får jag en trevlig pratstund med Chantal från Genève, kvinnan som hjälpte mig vid en klippklättring dag fyra. Hon erkänner att hon var lite orolig för hur det skulle gå för mig den gången, men konstaterar att jag tagit mig i mål varje dag. ”Jag är som en gammal svensk bil, en Volvo”, säger jag. ”Jag tuffar på, sakta men säkert”. Chantal nickar instämmande. Hon är mer sportbilstypen och ska gå hela leden under 16 dagar, men har lätt packning eftersom hon sover i hyttorna och köper alla måltider där. Hon bekräftar att hon fått en del röda bett nattetid, och oroar sig över att behöva sanera sovsäck och ryggsäck från vägglöss efter hemkomsten. Jag kryper tacksamt in i mitt lilla men lusfria tält, för den sista nattens sömn.