Windhoek etablerades som huvudstad i dåvarande kolonin Tyska Sydvästafrika år 1892, och blev Namibias huvudstad efter att landet blev självständigt 1990. I nuläget har staden med sina förorter och kåkstäder cirka 494 000 invånare, och den växer ständigt. Vi tillbringade fyra dagar i staden – en dag före vår rundtur i landet och tre dagar efter, och kan därmed leverera den ultimata stadsguiden! Skämt åsido – vi hann bekanta oss med staden till fots och i fordon, testade flera restauranger och gillade det mesta vi såg och upplevde. De starka färgerna, solen som sägs lysa i genomsnitt 300 dagar om året, mixen av gammalt och nytt och att det var rent och snyggt. Det ska tydligen vara förbjudet att röka på allmän plats; inte en cigarettfimp i sikte!

Windhoeks kärna

Det är lätt att identifiera Windhoeks historiska kärna. Fortet Alte Feste från 1893, Kristuskyrkan med drag av pepparkakshus som invigdes 1910, parlamentsbyggnaden från 1913 och Independence Memorial Museum från 2014: en byggnad som inte liknar något annat jag sett. Alla ligger de inom ett avstånd på 300 meter.  Ytterligare en bit ner på Robert Mugabe Aveny ligger det nationella konstmuseet, som tyvärr var helgstängt vid vårt besök. Vår guidade tur i Independence Memorial Museum gav så mycket kunskap och insikt om Namibias historia – jag återkommer till detta i ett eget inlägg.

Christuskirche med Independence Memorial Museum i bakgrunden

Alte Feste

Parlamentsbyggnaden som även kallas Tintenpalast: bläckpalatset, från sin tid som kolonialmaktens administrationsbyggnad och storkonsument av bläck

Parlamentsträdgården, mitt emot parlamentsbyggnaden

Här står Namibias tre främsta frihetskämpar staty; på bilden Theophilus Hamutumbangela

National Botanic Garden

Lyckan var stor när jag upptäckte att det fanns en botanisk trädgård i Windhoek, och jag valde delvis vår boende för de sista dagarna utifrån detta; med ett strategiskt läge mitt emellan Kristuskyrkan och trädgården. Den här botaniska trädgården på 12 hektar i en torr sluttning har ingen samling av exotiska växter från jordens alla hörn, utan är mer som ett reservat för Namibias inhemska växter. Och det var verkligen värdefullt för mig, för under rundturen i landet hade jag mest susat förbi växterna i hög fart, eller varit förbjuden att lämna bilen i nationalparkerna. Här kunde jag fotografera, läsa namnskyltar, peta och lukta och förundras över alla överlevnadsstrategier i ett extremt torrt klimat.

Öppet vardagar 08.00-17.00 och gratis inträde. Vi fick skriva in namn och nationalitet i en liggare, och personalen blev glada över så långväga gäster!

I det extra skyddade ökenhuset växte bland annat Quiver tree -Aloidendron dichotomum

Cyphostemma bainesii – med sin tjocka stam. I familjen vinväxter, och kan tydligen få små oätliga druvor

Regnperioden hade startat och blomning var på gång. Här Ammocharis coranica i familjen Amaryllisväxter

Stadsbilden

Här finns många färgglada byggnader, främst de äldre husen, men också väldigt mycket nybyggt i glas, plåt och betong. Fult eller snyggt? I vilket fall intressant! En stadsdel som Katutura, en så kallad township och delvis en kåkstad ser naturligtvis annorlunda ut, återkommer till det i kommande inlägg.

Jordbruksdepartementet

Regeringspartiet SWAPO:s högkvarter

För mig räcker en promenad genom ett villaområde som upplevelse på resa. Vad odlas i trädgårdarna, vilken grad av skyddsåtgärder har vidtagits (taggtråd, elstängsel), vilka ”ogräs” växer i vägkanten?

Flamboyant tree – Delonix regia

Snygg plantering, men med både staket, taggtråd och elstängsel

Köpcenter är något jag undviker i möjligaste mån i Sverige, men även dessa har en dragningskraft på resa. Air-condition kan vara en bidragande orsak, men jag imponerades överlag av de affärer och caféer vi besökte. Jag hade lätt kunnat köpa en hel kasse med vackra färgglada klänningar om inte resa med handbagage satt ett effektivt köpstopp. Vi besökte Wernhil Mall i centrum och Maerua Mall lite söderut i staden, och båda två hade en Food Lover’s Market, en mataffär som överträffade allt jag sett i Sverige.

Men också svenska priser… i stort sett all frukt importeras.

Picknickmåltid från Food Lover’s Market, för mig frasiga piroger, fruktsallad och Gemmer bier: någon slags ingefärsdricka

Restauranger

Vår lista på restauranger är väl någon slags ”Best of” från Tripadvisor, men vi hade ingen längtan att bryta ny mark. Gemensamt för dessa restauranger var bra service, fin miljö, stora portioner och god mat. Det fanns mycket ”internationell” mat på menyerna: pizza, burgare, wraps och pasta.

En iakttagelse är den fantastiska service man fick överallt i Namibia (och även Zimbabwe), här är enormt personaltätt och varje servitör behöver på sin höjd serva två-tre bord. Här levererades varma tallrikar till maten och kylda glas till ölen, och många presenterade sig med namn och förklarade sitt ansvar för att vara till tjänst under måltiden. Samma i butiker: personalen svabbar golv, väger upp varor och packar åt dig, och på bensinmacken: någon tankar åt dig medan en annan putsar vindrutan.

Joe’s Beerhouse

Jag skulle tro att alla turister i Windhoek någon gång besöker Joe’s Beerhouse, som verkligen sticker ut med sin speciella miljö. På menyn finns krokodil, zebra och allsköns exotiska hjortdjur, men vi låg lågt första dagen på plats och åt Fish & chips och burgare. Turistfälla? Nej, miljön är värt en hel del, servicen är bra och maten helt ok tyckte vi. Pris för drink, varmrätt och öl ca 200 kr per person.

The Stellenbosch Wine Bar & Bistro

Stellenbosch Wine Bar & Bistro ligger lite österut i staden, i ett fint område som heter Klein Windhoek. En elegant miljö, innergård med springbrunn och blommande hibiskusar och hög klass på mat och vin: sydafrikanska viner som Stellenbosch såklart. Vi beställde förrätt, varmrätt, dessert, ett glas vin och ett dessertvin för under 350 kr per person, verkligen prisvärt.

När man tänker sig något litet och sött efter måltiden!

The Cork & Fork Restaurant

Cork & Fork var en annan restaurang på gångavstånd från vårt boende. Fin utemiljö här också med en gräsmatta där några gästande barn kunde springa av sig, men vi satt under det skuggande parasolltaket. Riktigt bra mat, och jag uppskattade deras små lustigheter i menyn: ”I’m on a seafood diet. I see food and I eat it”. Varmrätt, dessert och öl: cirka 170 kr per person.

En och annan Windhoek-lager blev det under resan, helt i min smak!

Windhoek Sky Restaurant

Sista dagen i Windhoek hade vi bestämt oss för att besöka Windhoek Sky Restaurant, belägen högt upp i byggnaden som hyser Independence Memorial Museum. Främst för att få ta del av utsikten, men vi räknade naturligtvis med bra mat också. Vi var ganska ensamma på plats, för inga normala människor äter middag redan klockan 16.00, knappt någonstans i världen. Vi valde att sitta ute på terrassen, för att njuta av vyerna. Maten var bra, men för första gången upplevde jag något som ofta inträffade under min Tanzaniaresa tolv år tidigare: några rätter på menyn gick inte att få för att råvarorna var slut. Det som fanns var i alla fall gott, och vi fick förrätt, varmrätt, ett glas vin och dessert eller drink för cirka 400 kr per person. Och utsikten var värd minst 200 kronor!

Dessert: en tog nöttårta med päron och vaniljglass, en tog mojito!

Utsikt söderut, vid pilen bodde vi på Casa Africana

Utsikt västerut

Våra boenden

Kate’s Nest Guest House

De första två nätterna hade jag bokat på Kate’s Nest Guest House, ett prisvärt enklare boende för 300 kr natten för ett tvåbäddsrum med toalett och dusch i korridoren, utan frukost men det gick att beställa till. Boendet låg i ett fint och lugnt kvarter som hetta Academia, och alla gator hade namn efter filosofer: Platon, Sokrates, Aristoteles, Locke och Bacon med flera. Boendet var helt ok och det var möjligt att beställa hämtmat, men det var nästan fem kilometer till centrum och jag var oförberedd på avsaknaden av matställen och affärer i området. Vi fick lift till en affär och gick 15-20 minuter tillbaka i skymningen, det blev en rivstart på vår afrikanska anpassning.

Fin utemiljö

Den gemensamma byggnaden för matlagning

Beställning av kaffe, toast och ägg, eget inköp av yoghurt och juice.

Hotel Pension Casa Africana

För de återstående nätterna efter rundturen hade jag fattat grejen: vi behöver bo mer centralt. Som sagt, jag prickade in ett boende mitt emellan kyrkan och botaniska trädgården, med flera restauranger inom gångavstånd. Vi var väldigt nöjda, ett lugnt och fridfullt område med möjlighet att gå överallt dit man ville. Här betalade vi 470 kronor per natt för ett tvåbäddsrum med eget badrum och inklusive frukost.

Även här en liten pool som vi dock aldrig nyttjade

Frukost. Kaffe, juice, yoghurt med flingor, toast med pålägg, ägg: scrambled eller kokta

Avresa i arla morgonstund – hej då Windhoek!