Midsommar har passerat, och vi är mitt i en värmebölja där termometern visar på trettio grader i skuggan. Blomningen blir kortvarig och växterna slokar i hettan, i ren självbevarelsedrift. Redan högsommar!
Just nu
Det frodas. Det har varit ett bra första halvår. Vinrankan som jag trodde jag tagit död på med för sen beskärning, den exploderade plötsligt och skickade ut sina två meter långa rankor. Två kobrakallor har övervintrat i rabatten, den ena trodde jag hade gått förlorad men plötsligt dök den upp, tjugo centimeter från där jag trodde mig ha den. Sniglarna har varit få, ingen sen nattfrost och en skvätt regn då och då.
Flera grönsaksväxter blommar och sätter frukt tidigare än någonsin: paprika, chili, tomat och physalis, samt zucchinin som blommar för fullt i landet. Årets svikare är bondbönan; inte en böna kom upp. Kan det bero på att jag blötlade bönorna före sådd, för första gången i mitt liv? Det ska jag aldrig göra igen.
Våren som gick
Det hände mycket i april-maj. I ett fåfängt försök att stoppa tiden sprang jag i alla fall runt och fotograferade blommorna, innan de försvann. Underbart är kort!
Årets projekt
Den där bilden jag har i huvudet och det färdiga resultatet, de är inte alltid helt kompatibla. De sista åren har det ändå flutit på ganska bra, speciellt med hjälp av yrkesfolk. Staketbygget på gaveln är jag mycket nöjd med, och utvärderingen av grusgången lutar också åt väl godkänt. OK, jag går inte barfota runt huset längre, men det är snyggt, lättskött och ogillas av sniglar.
Portalen har kommit upp, med egna krafter (och sonens). Det blev en enkel Plantagen-båge och det ser torftigt ut ännu, men jag ser framför mig när de små klematisplantorna slingrat sig upp och blommar överdådigt, och när min blodfläder förstår att den sluppit ur sin kruka och har utrymme att växa till sig.
Trädgårdsamatörernas Riksmöte
Helgen 17-19 juni gick Sällskapet Trädgårdsamatörernas Riksmöte av stapeln i Borås, och det var Älvsborgskretsen (som jag tillhör) som var arrangörer. Vi började planeringen redan hösten 2019 inför ett planerat riksmöte 2021. Skåne skulle stå värd 2020, det blev inställt och uppskjutet till 2021, och sedan inställt även det. De orkade inte ladda om en tredje gång, utan lämnade över stafettpinnen till oss. Och det gick vägen! Nära 350 deltagare från norr till söder samlades och minglade, åkte buss runt i bygden och tittade på trädgårdar, åt supé, länsade vårt välfyllda bord med lotterivinster och avslutade med ett besök på vår växtmarknad med trettio säljare.
Som medlem i kansligruppen tillbringade jag en hel del tid i Hotel Grands foajé, men på söndagen fick jag möjlighet att följa med en buss till två vackra trädgårdar i Rydal, söder om Borås. För ett ögonblick kände jag ett stråk av vemod, när jag tänkte på hur liten och torftig min egen trädgård är och att den aldrig kommer att nå upp till ens en bråkdel av dessa trädgårdars skönhet. Men… man kan ju spela fotboll utan att platsa i FC Barcelona, spela piano utan att bli konsertpianist eller som jag redan insett; hasa runt på skidor utan att nå upp till Kalla-nivå. Så länge man har roligt. Det är väl det ett intresse handlar om: att ha roligt, och att utveckla och utvecklas.
Men jag skulle inte haft något emot att vara trädgårdsodlarnas Zlatan.
Lämna en kommentar