Vandalorum

Förra helgen gick min sommarutflykt i sydostlig riktning, till Värnamo. Vandalorum  – museum för konst och design – är ett givet mål för den som befinner sig i trakten. Jag har varit där två gånger tidigare, men med nya utställningar varje år är det alltid läge för ett återbesök. För mig lockade 2024 speciellt, eftersom årets utställning heter Garden Futures och för att jag ville se den nya trädgården som anlades 2023.

Piet Oudolfs trädgård

Holländske Piet Oudolf är troligen världens mest namnkunnige trädgårdsarkitekt i nuläget. Han introducerade en ny trend inom trädgårdsdesign redan på 90-talet: istället för raka linjer och formklippt struktur skapade han stora böljande planteringar med sjok av olika perenner med inslag av vajande gräs; naturalistiskt, som en blommande äng eller stäpp.

Nu har han skapat en 3 500 kvadratmeter stor perennplantering utanför Vandalorum, något de kallar ”ett monumentalkonstverk som ingår i Vandalorums samling”. Ja, alla trädgårdsodlare vet att trädgården är ett bångstyrigt konstverk. Vissa växter breder ut sig, andra tynar bort. Några är i blomning, andra vissnar. Jag hoppas och tror att Vandalorum kommer att måna om och underhålla sitt konstverk! Nu är det andra året efter att det stod klart, det är riktigt snyggt och ger en mäktig massverkan.

Solhatt – Echinacea ’Fatal Attraction’

Ännu en solhatt, Echinacea ’Virgin’

Solbrud – Helenium ’Moerheim Beauty’ lyser i orange

Garden Futures

Design som växer är underrubriken till denna utställning, och den sätter in trädgården i ett historiskt, konstnärligt och även politiskt sammanhang. Ja, så är det! Möjlighet till skapande och kreativitet men också miljöfrågor, krisberedskap, mental hälsa – alla dessa ämnen och mer därtill kan kopplas till ämnet trädgård. Jag tyckte att det var superintressant, och blev lite extra upprymd av att se att Bosco Verticale i Milano (som jag nyligen besökte) var representerad på utställningen, med bild, text och filmsnutt med de djärva arboristerna som beskär träden.

Vem vill vara tråkig? …eller svälta för den delen? Kampanj från 1917

Om svenske Peter Korns grusträdgård

Alexandra Kehayoglous matta Meadow får representera design inspirerad av trädgård

Utställningen Garden Futures pågår t.o.m 13/10 2024

länk: Vandalorum

Åminne Bruk

Vad kan man mer hitta på i Värnamotrakten? Jag gjorde en sökning och fastnade för Åminne Bruksmuseum, åtta kilometer söderut. Jag hade kollat öppettiderna som 2024 var 15 juni till 18 augusti – onsdag till söndag klockan 13.00-17.00. Vi anlände samtidigt som fyra andra som bokat en guidad tur, och fick haka på dem mot att vi delade på kostnaden 500 kronor. Den guidade turen gav verkligen ett mervärde.

Den äldre mannen som guidade var kunnig och mycket engagerad i sin uppgift; han var klädd som en disponent i början av 1900-talet och inledde med en liten teatermonolog där han anställde oss alla på bruket, med hårda arbetsvillkor under långa arbetsdagar. ”Passar det inte, så står det andra i kö”. Ja, så var det på den tiden. Det framkom senare under visningen att fruntimmer inte var önskvärda till dessa tunga jobb, jag hade troligen hamnat på kontoret – tack och lov!

Tornet runt masugnen i mitten, med hissen för malmen vid sidan

”Disponenten” undervisar

Vi fick till oss ett intressant stycke svensk historia från inte allt för länge sedan. Åminne bruk flyttades hit från en närbelägen plats år 1899 för att hamna strategiskt mellan järnvägen och sjön Vidöstern där sjömalm togs upp, och en masugn med den tidens modernaste teknik byggdes. Själva upptagningen av sjömalm framstod som ett omänskligt slitjobb, ofta utfört från isen under kall och blöt vintertid. Från sjömalmen utvanns järn, som formades till tackor i formar. Masugnen användes fram till 1934 som Sveriges sista avsedd för sjömalm, medan gjuteriet var igång ända in på 90-talet. Guiden berättade med stolthet att Åminne Bruk fick uppdraget att restaurera Riddarholmskyrkans torn 1968, genom att gjuta delarna som ett gigantiskt mekano som med perfekt passform lyftes på med hjälp av helikopter.

Konstutställning i gjuterihallen

Själva masugnen som fylldes med malm och andra komponenter ovanifrån, och järn och slagg kom ut där nere.

Vacker spislucka gjord i gjuteriet

På bruket finns också ett lanthandelsmuseum med interiör mestadels från 20-talet.

länk: Åminne Bruk