Årets första resa gick till Dublin i trettonhelgen; två och en halv dag i Irlands mysiga huvudstad, med stadsvandringar, ridtur och en hel del delikat mat och dryck. De goda föresatserna om måttfullhet fick vänta till hemkomsten!

The Temple Bar

The Temple Bar ligger i området med samma namn, och är helt klart Dublins mest ikoniska bar. Här är det ständigt fullsatt, och folk flockas utanför för att fotograferas mot den lackröda fasaden. Baren har till och med en egen merchandise-butik vägg i vägg, där man kan köpa olika tröjor och souvenirer med loggan på, Temple Bars egen whiskey och allsköns Guinness-prylar. Turistiskt? Ja! Den som vill kan lätt hitta en mängd andra pubar som har lika bra mat och dryck, med färre besökare och framförallt färre turister. Men jag är inte den som är den… Vid mitt första besök i Dublin vill jag naturligtvis ta en Guinness på Temple Bar. Trots att jag inte ens gillar Guinness.

Det är verkligen gemytligt, rent omåttligt juldekorerat och full fart på killarna som sjunger och spelar irländsk musik så att strängarna glöder. Och en Guinness smakar bra i sin rätta miljö!

The Shack Restaurant

Strax intill ligger The Shack Restaurant, och jag väljer att äta där istället för i trängseln på Temple Bar. Mysigt här också med träinredning, sammetsstolar och kulörta lyktor. Stilren asketism är inget för irländska pubar.

Jag kör husmanskost och beställer en lammskank med smörstekt kål och rotfrukter, och köttet är ljuvligt mört och smakrikt. Till efterrätt en cheesecake med smak av Baileys. Allt till belåtenhet!

The Bad Ass Café

Första kvällen, hungrig efter en lång resdag, så hamnar jag på The Bad Ass Café. Förutom det skojiga namnet så stoltserar stället med att ha haft Sinead O’Connor som anställd. Inget att klaga på de nutida servitriserna heller, de langar snabbt fram en stadig portion Fish & Chips och en Hop House Lager. Det lägger sig som bomull i magen, till tonerna av livemusik. En snubbe hoppar upp och dansar en spontan reel när musiken startar, kan det bli mer irländskt än så?

Octopussy Seafood Tapas Bar

Tredje dagen på plats, och det känns som att den irländska husmanskosten gjort sitt med Fish & Chips och lamm. Lunchen intas ute i fiskebyn Howth strax utanför Dublin och utmed piren ligger restaurangerna på rad. Jag väljer Octopussy Seafood Tapas Bar: whiskeykokta pilgrimsmusslor och pankofriterade bläckfiskringar med Blue cheese dip. Mycket gott, men jag är lite tveksam till deras tapaskoncept. Varje rätt är stor och också dyr. Det hade förmodligen fungerat bättre om man varit flera och delat på några rätter.

Uno Mas

Sista dagen i Dublin blir en tapasdag, både till lunch och middag. På kvällen har jag bokat bord på Uno Mas, en liten tapasrestaurang som fått mycket goda recensioner. Det är fullsatt och som singelgourmé får jag sitta bland flera andra på rad vid bardisken, vilket fungerar bra. Smärtsamt att behöva välja bland godsakerna på menyn, men jag landar i oliver, squid a la plancha, Ibéricoskinka och en sallad med rödbeta, äpple och valnöt. Ibéricoskinkan kommer från spanska grisar som gått ute och betat och snaskat ekollon, och den smälter i munnen med sin lätta sälta och fettremsa. Squiden; bläckfisken har perfekt spänst och syra från dressingen, samt några aioliduttar med bläckfiskbläck. Överjordiskt! Salladen är också perfekt, med en blandning av mjukbakade rödbetsklyftor och krispiga rödbetschips. Jag kan bara inte låta bli att tänka den hädiska tanken att jag kan åstadkomma det här hemma till en tiondel av priset.

Jag avslutar med Flan de Queso; brylépudding på prosaisk svenska. Oh My God! Perfekt, sval och mjuk som sammet med en kolasmakande smörsås omkring. Inte nog med detta, jag har med servitörens hjälp beställt en spansk sherry till, som matchar perfekt. Desserten blir till en stund som jag vill aldrig ska ta slut.