För exakt en månad sedan – 9:e till 13:e september – befann jag mig i Quito, en fantastisk stad där jag verkligen trivdes. Nu när jag sorterat mina foton och är redo att berätta lite om alla fina platser i staden så fastnar jag istället i youtubeklipp och nyhetsrapportering från en stad i kaos. Runt den 3:e oktober startade våldsamma protester i Quito efter att presidenten Lenín Moreno bland annat beslutat att dra in statens bränslesubventioner, vilket resulterar i att bränslepriserna ökar med hundra procent, och i förlängningen även priser på andra konsumtionsvaror.

Ecuadors ursprungsbefolkning på marknaden

Enligt nyhetsrapporteringen har Ecuadors ursprungsbefolkning strömmat till Quito för att protestera, de som utgör cirka tjugofem procent av befolkningen och har de allra minsta ekonomiska marginalerna. I Quito har det satts in kravallpolis med tårgas, de protesterande har kastat brandbomber och anlagt bränder på gatorna, presidenten och regeringen har evakuerats till en annan stad, utegångsförbud har utfärdats och presidentpalatset (på ingressbilden) har stormats. Jag har sett siffror på fem döda, femhundra skadade och över tusen fängslade. De senaste nyheterna nämner dock att protesterna börjar trappa av, och att presidenten återvänt för att erbjuda samtal med talesmän för de protesterande grupperna.

Den enda protest jag såg: ”Jag är barnläkare och behöver ett jobb. Tack till Gud och dig”

Jag kan naturligtvis inte låta bli att fundera på vad som hade hänt om jag hade hamnat mitt i detta upplopp, om min ankomst infallit tre veckor senare än vad som nu var fallet. Jag är säker på att jag kunnat undvika akuta risksituationer genom att hålla mig undan och inomhus, men jag hade aldrig fått se Quitos historiska centrum. Jag hade inte kunnat åka buss och taxi i staden och absolut inte promenerat över stora områden som jag gjorde, knappast heller gått till torget Plaza Foch för att äta mat på en uteservering. Förmodligen hade det inte heller kommit någon minibuss för att köra ut mig och andra turister på trevliga utflykter utanför staden. Jag hade helt enkelt fått sitta och kura på rummet, och invänta första chans att ta mig därifrån. En hel del turister lär ha hamnat i just den situationen.

Natalia berättar utanför presidentpalatset på Plaza Grande

Turisternas problem är ändå de mindre i sammanhanget, även om turismen kanske påverkas tillfälligt och därmed en viktig inkomstkälla för många i Ecuador. Min första heldag i Quito gick jag en stadsvandring, en ”Free Walking Tour” där guiden Natalia visade oss runt i Centro Historico samtidigt som hon berättade om Ecuadors turbulenta historia från dåtid till nutid. 1999 hamnade landet i en ekonomisk kollaps, och Natalia var en av de 2,5 miljoner ecuadorianer som emigrerade tillfälligt, i ett försök att hitta arbete för att försörja sig själva och familjen hemmavid. Ecuador har aldrig hämtat sig utan har drabbats av den fattiges dilemma; för att klara sina utgifter har de tagit lån och är nu kraftigt skuldsatta till bland annat USA, Kina och Ryssland.

Efter en stor omsättning på presidenter genom åren, några av dem mördade, så tillträdde Rafael Correa 2007 och kom att sitta i hela tio år. Enligt Natalia var han mycket populär, och genomdrev flera reformer inom utbildning, sjukvård och den sociala sektorn. När han 2017 meddelade att han inte ställde upp för omval valdes istället hans vicepresident Lenín Moreno (för övrigt som världens förste rullstolsburne statschef). Jag läser mina anteckningar från stadsvandringen: Nye presidenten ej populär, bland annat ska han ha sänkt lönerna för lärare och läkare.

Polis på segway

Jag är knappast kvinna att reda ut alla komplicerade ekonomiska samband, men det är tydligt att de ekonomiska åtstramningarna hänger ihop med den ökande statsskulden. Det är också uttalat att det är en uppgörelse med Internationella valutafonden som ligger bakom åtstramningarna som ledde till protester och upplopp. Det gör mig ledsen att tänka på människorna i detta fantastiska land, som kämpar under tuffa villkor.

Med det sagt så återkommer jag till en mer positiv bild av vackra Quito nästa gång!

(Ett Youtubeklipp med motsatsen till mina idylliska bilder)