Mitt trädgårdsår

Som trädgårdsintresserad är mitt år indelat i fler årstider än vinter, vår, sommar och höst, och det är fullt upp, åtminstone från januari till november!

De stora planernas tid

Strax efter nyår drar säsongen igång. De första frökatalogerna dimper ner i brevlådan eller öppnar på webben för beställning. Trädgårdsböcker studeras, och gamla årgångar av trädgårdstidningar läses om. Ett helt år ligger framför mig, allt ska bli bättre än förra året och inget kan gå fel!

I abstinens över bristen på trädgårdsarbete åtnjuter krukväxterna extra omsorg, de duschas och ansas. Jag sår de första fröna i slutet av februari, och det är chilin som är först ut.

Det jordiga pekfingrets tid

När snön smält bort och solen värmt upp tjälen så är det omöjligt att hålla sig. Är det något på gång? Krafs, krafs, för att se om något grönt spirar under ytan. Inne sås det i alla byttor och krukor som står att finna, det timerstyrda lysröret sprider sitt blåa sken på kvällarna och krukväxterna får maka på sig på fönsterbrädena till förmån för sådderna.

Bråda tiden

Högsäsong! När värmen drar igång kommer den brådaste tiden på året, och veckans dagar och dygnets timmar räcker inte till. Tömma komposten, städa växthuset, gräva, gödsla, så, sätta, plantera och flytta runt växter. Först i hemmaträdgården, och sedan vidare till kolonilotten. Så ett bakslag, med kallare väder. Bära in krukor. Bära ut krukor. Det finns kvällar då jag vandrar i trädgården som en osalig ande, med vita skynken att täcka över växterna med.

Som om det inte vore nog där hemma, så finns det trädgårdsmässor, växtmarknader och trädgårdar att besöka. Nya växter får följa med hem och nya rabatter måste grävas.

Jaktsäsong

När alla frön, potatisar och växter är någorlunda på sin plats börjar jakten på ogräs och skadedjur. Inga gifter naturligtvis, utan handkraft och Fair Play. De spanska skogssniglarna avrättas snabbt och skoningslöst, medan pantersniglarna vårdas ömt. Sorkarna på kolonilotten skrämdes iväg med en burk ansjovis fördelade i deras hål, en light-variant av surströmming som det ursprungliga tipset löd. De trinda stadsrådjuren motas bort efter bästa förmåga, med ulltussar och ullfett vars lukt de ogillar.

Tid att njuta

Med ett brinnande trädgårdsintresse njuter jag naturligtvis året om, av alla sysslor. Men i högsommarveckorna kan det hända att jag sitter ner och njuter en stund. I uterummet med ett glas rosé, med uppsikt över fluffiga pioner och gyllene dagliljor. På trädgårdssoffan med morgonkaffet, beskådande grönsakerna som står på parad i kökslandet. Fast… skådar mitt öga ett ogräs? Färdigsuttet!

Skördetid

Från att ha börjat lite tvekande med söta jordgubbar och pikanta kryddörter, till krispig sallad, rädisor och mjäll färskpotatis, så smäller det till ordentligt i trädgården i juli-september. När jag vänder ryggen till växer zucchinin till Barbapapa-storlek, och växthuset levererar tomater som till ett storhushåll. Ärtor och bönor måste skördas NU, i morgon är de förvuxna och träiga. Havtornsbusken dignar av orange C-vitaminbomber, skyddade av vassa tornar. Varje eftermiddag är det matprojekt på gång; sylta, safta, lägga in, frysa in, torka, koka ketchup och mjölksyra grönsaker. Sist på säsongen tas rotfrukterna upp för vinterförvaring i förrådet.

Avskedstid

Dags att ta upp dahlieknölar och flytta in känsliga växter i växthuset för vinterförvaring. De allra frostkänsligaste får flytta in på andra våning i huset, för att genomlida en tuff tid med värme och torr luft. Åh, ett litet orangeri, tack! Utemöblerna packas ihop i uterummet, trädgårdsredskapen ställs undan och snöskyffeln ställs fram. Nu väntar en trädgårdsfri tid, i cirka två månader, då jag vilar mig i form. Det blev kanske inte helt perfekt i år heller, men nästa år… då!!!