Roadtrip i Skaraborg

Sommaren i Sverige, den korta men underbara tid då det blommar och grönskar, och dagarna är långa… Jag vet inte varför, men mina tankar vill dra iväg på sommarutflykt nu! Låt oss ta en tur till Skaraborgsbygden och Vänern, ett minne från juli 2016.

Skara

Skara är en liten stad med en del väldigt pampiga byggnader; framförallt domkyrkan, och var på medeltiden en viktig centralort i Västergötland. Så kan det gå… Grannstaden Skövde har dragit om Skara i rekordfart under senare delen av 1900-talet, men Skara vinner fortfarande stort i klasserna Mysighet, Intressanta Byggnader och Historiens Vingslag. Ett bra ställe att lära sig om historien i hela bygden är Västergötlands Museum, ett mycket pedagogiskt museum. Men vår huvudanledning till stoppet i Skara och Västergötlands Museum var en tillfällig utställning av fotografen Erik Johansson, en världsberömd 33-åring från grannkommunen Götene . Han gör surrealistisk konst som inte liknar något annat jag sett, en drömvärld som både oroar och fascinerar.

Hemsida Västergötlands Museum och fotograf Erik Johansson

Domkyrkan

I domkyrkan

Gotisk kunskapsborg

Cut & Fold – Erik Johansson

Läckö Slott

Ett pampigt barockslott från 1500-talet, men med äldre anor än så, då vissa murar kan dateras tillbaka till 1200-talet. Jag har besökt slottet några gånger under årens lopp, men någon guidad tur hade jag inte gått sedan skolresan på 70-talet. Väldigt intressant! Var rekryterar de turistguider nu för tiden? Vår guide var inte bara kunnig, utan även rolig, publikfriande och höll ett bra tempo. Så var det inte på 70-talet, vill jag minnas…

Varje sommar anordnas det kvällsföreställningar på borggården; opera eller operetter. Vi såg operan ”Det går an”, fritt efter Carl Jonas Love Almqvists bok. Med en musiksmak som sträcker sig från klassiskt till hårdrock måste jag ändå erkänna: opera är inte riktigt min grej, och var tionde år känns som en lagom frekvens. Men det var utan tvekan en annorlunda upplevelse, och miljön var magnifik i den svala sommarkvällen.

Några hundra meter från slottet, på andra sidan viken, ligger Läckö slotts camping. Insprängd i skogen med så avskilda platser att man varken såg eller hörde några grannar, och med mjuk fjädrande skogsmark som var lätt att trycka ner tältpinnarna i. Toppen och billigt. Ingen el, men vad ska man med det till? Jo, ladda mobilen… Vi fick snika till oss lite ström i toalett- och duschhuset.

Hemsida Läckö Slott

Läckö Slott

Sal i slottet

Opera: rollfiguren Sara Videbeck i Det går an

”Mitt tält är min borg”

Kållandsö och Kinnekulle

På morgonen dagen efter åkte vi till Spiken, ett litet fiskeläge vid Vänern där det går att köpa rökt fisk och sitta i hamnen och äta glass. Sedan gick turen vidare till Falkängens Hantverksby som är en fin bruksortsmiljö, även om hantverket som såldes tyvärr inte föll mig i smaken.

Det gamla kalkstensbrottet uppe på Kinnekulle är en mäktig plats, med utsikt över Vänern och med Grand Canyon-vibbar, och mitt i stenbrottet har det bildats en sjö. Några kilometer därifrån, i skydd av platåberget, ligger Hellekis Säteri. Själva säteriet är en privatbostad, men i dess anslutning finns flera växthus, utställningslokaler och en fantastisk trädgård som har öppet för allmänheten. Trädgården har ett arboretum (en trädsamling), en vacker rosenrundel, två pampiga 50 meter långa perennrabatter på var sin sida av en gång, inramade av häckar, samt trädgårdens grand old lady: ett gigantiskt ginkgo-träd, 115 år gammalt. Ginkgon är världens äldsta trädart och fanns redan på dinosauriernas tid, och är rent botaniskt ett slags barrträd med blad. Häftigt!

Sist men inte minst; här finns en servering med förstklassig mat, omnämnd i restaurangguiden White Guide, där man vid gott väder kan sitta i trädgården bland äppelträden och äta. Ett trevligt utflyktsmål!

Hemsida Läckö-Kållandsö-Kinnekulle och Hellekis Trädgårdscafé och kök