Miniatyrlandskap har alltid fascinerat mig, och bonsaierna är det häftigaste av allt. En levande växt som trimmas till ett stiliserat fullvuxet träd i kruka, enligt en lång historia och tradition. I helgen fick jag chansen att vara med på en kurs anordnad av Trädgårdsamatörerna, med Sveriges kanske främste bonsaiexpert Magnus Svenningsson som hållit på med bonsaier i 30 år och som studerat för en bonsaimästare i Japan.

Bonsaier är en konstform som tar en livstid att behärska, som kräver ett gigantiskt tålamod och där kunskap och växter oftast förs vidare från generation till generation. Det är alltså oerhört förmätet av mig att rada upp några av mina ytliga kunskaper, men jag gör det ändå. Varje resa börjar med ett steg!

Traditionen att odla bonsaier kommer ursprungligen från Kina, även om den nu främst förknippas med Japan. Där är odlandet av bonsaier av tradition en manlig syssla, och kvinnorna ägnar sig istället åt ikebana, blomsterarrangemang åt floristhållet. Men även i Japan är bonsaitraditionen hotad. Att gå som lärling hos en bonsaimästare i sex år för en väldigt låg lön, där man kanske får börja med att vattna växter första året, är inte så lockande för japanska ungdomar.

Bonsaier är i grunden ”vanliga” växter. Det betyder att om din bonsai är en tall, alm eller lönn så trivs den inte inomhus. Den behöver vara ute om sommaren, och svalt och frostfritt om vintern. Ska du ha en inomhusbonsai måste det vara en inomhusväxt, som till exempel en benjaminfikus.

Allt som har en vedartad stam kan formas till en bonsai. Om man inte längre är tjugo år gammal kan det vara bra att satsa på ett färdigköpt ämne, och inte behöva vänta tio-femton år på att en växt blir något att jobba med. Eller ägna sig åt lite Yamadori; att gräva upp förvedade växter i naturen (OBS: omfattas inte av allemansrätten). På kursen fick vi provklippa små almar som Magnus importerat via Holland, som var till salu för 550 kronor styck.

Själva beskärningen kan i princip göras med en vass sax, men som de flesta hobbyer så är även detta en materialsport där man kan köpa på sig ett antal specialredskap. Beskärningen har samma principer som för ett äppelträd; korta in årstillväxten, skapa luft i kronan, ta bort grenar som växer åt fel håll eller korsar varandra. Skillnaden är kanske att bonsaien ska ha en fram- och en baksida, där framsidan öppnar upp och välkomnar. Det handlar mycket om proportioner, och att skapa illusionen av ett vuxet förgrenat träd. Även rotsystemet ska beskäras vid omplantering.

Alm, cirka tio år gammal : FÖRE

EFTER

Alla kursdeltagares alster

Jag hade inte sett så många bonsaier i verkligheten tidigare, innan jag besökte Chelsea Flower Show i maj förra året. Vilka imponerande skönheter! Jag känner en slags vördnad inför dessa mästerverk, som vore de konstverk av Rembrandt eller Monet, med skillnaden att dessa är levande växter som kräver ständig tillsyn för att bestå. Många av de utställda bonsaierna hade en liten kompanjon; en accentplanta intill. Jag frågade varför, och fick förklaringen att de var till för att skapa harmoni och balans, och enligt traditionen skulle bonsaien ha en liten vän från platsen den kom från, för att känna sig hemma! Här kommer ett urval av bonsaier som visades på Chelsea Flower Show:

Japansk lönn med kompis

Vit-tall från 1864!!!

Azalea

Lärk, 1936

Hagtorn?