Ho Chi Minh-staden är det officiella namnet, det har vi redan avhandlat, men ni hör ju hur mycket bättre namnet Saigon faller sig. Särskilt tillsammans med ordet sevärdheter.  På min operabiljett stod det också Saigon Opera House, och våning 49 i tornet var skyltat med Saigon Skydeck. Det här är mina mest intressanta upplevelser i staden.

Saigons Operahus och A O Show

Det var något av en lycklig slump att jag fick uppleva detta. När jag passerade det vackra operahuset, invigt år 1900, gick jag upp på trappan för att undersöka om det var möjligt att se insidan. Det var det inte, men vid ingången såldes biljetter till en föreställning med något som hette Vietnamese Bamboo Circus och den inkluderade en visning före. Jag slog till på en biljett till dagen därpå.

Föreställningen pågick i drygt en timme och var i det absoluta toppskiktet av vad jag sett i hela mitt liv. Det var halsbrytande akrobatik, oerhört estetisk scenografi, överraskande, medryckande och ibland dråpligt. Gruppen säger sig göra storytelling circus och det var fullt möjligt att förstå storyn. À och Ổ står för by och stad, och föreställningen visualiserade förändringen från stilla byliv till hektiskt stadsliv. Helt fantastiskt!

Min biljett på parkett kostade cirka 340 kronor. Föreställningarna kommer och går såklart, men det verkar som om något i denna stilen alltid finns på repertoaren, och operahuset är värt ett besök i sig.

Filmsnutt på Youtube: A O Show -Lune Production

Det var naturligtvis fotoförbud under föreställningen, men detta togs vid föreställningens tack och avslut.

Krigsminnesmuséet

En betydligt tyngre upplevelse, men inte desto mindre viktig. Det här är muséet för minnena från vad vi kallar Vietnamkriget, men som här heter Amerikakriget. Runt museibyggnaden finns en del flygplan, helikoptrar och tanks från kriget och en byggnad med rekonstruerade fång- och tortyrceller, som den ökända tigerburen.  Inomhus är museet till största del uppbyggt kring fotoutställningar. Fotona är ocensurerade och helt outhärdliga. Dokumentation av grymma krigsbrott, massakern i Song My där kvinnor och barn dödades, efterverkningarna av avlövningsmedlet Agent Orange i form av missbildade barn. Jag grät lite, och förvånades över att det gick barnfamiljer i lokalerna. Jag hade själv inte velat ha med barnen innan de uppnått tonåren.

Visst kände jag till en del sedan tidigare, från historieböcker, TV och filmer, men museet bidrog verkligen till en ökad insikt. Till exempel om att kriget inte var över när det var slut. Efter krigsslutet hade Vietnam 800 000 ton odetonerade bomber och minor kvar i markerna, och mellan åren 1975 och 2002 dödades drygt 42 000 personer av dessa, och drygt 62 000 skadades. Plus effekterna av de miljontals liter gifter som släppts över landet, såsom Agent Orange.
Biljettpriset motsvarade 17 kronor.

Ho Chi Minh-stadens konstmuseum

Muséet för Fine Arts öppnade 1987 och är beläget i en mycket vacker villa från början av 30-talet, ursprungligen byggd åt en kinesisk köpman och hans familj. I trappfoajéerna på de olika våningsplanen och på gården utanför finns en hel del skulpturer, i ett intilliggande hus finns antik konst från bland annat kungadömet Champa, tidigare centrala Vietnam.

Det jag gillade bäst var den nutida konsten, i bekanta konststilar men med vietnamesisk prägel. Och så byggnaden i sig. Dagen för mitt besök var det nyårsafton, och på många speciella platser i staden pågick intensiv fotografering. Uppklädda kvinnor och en och annan man blev fotograferade i olika poser, ofta med en blomkvast i famnen. Det blev som en slags performance art, och jag fotade fotandet såklart!
Biljettpriset motsvarande 13 kronor.

Även bröllopsfotografering pågick!

Centrala postkontoret

Det fanns en tid då varje storstad hade ett mäktigt och vackert postkontor, men idag är många ombyggda till andra ändamål, som till exempel i Stockholm och Göteborg. Saigons centrala postkontor stod klart 1891 och är inte bara det vackraste man kan tänka sig, det är också fortfarande i full funktion.  I mitten av lokalen finns det visserligen souvenirförsäljning, men också bänkar där turister skriver vykort för glatta livet, och utmed ytterväggarna sitter postkassörskor på rad. I änden på lokalen blickar en mosaik av Ho Chi Minh ut över salen.

Som gammal postanställd blev jag varm i hjärtat av kombinationen skönhet, nostalgi och funktion. På andra sidan gatan ligger en annan av stadens främsta sevärdheter, katedralen Notre Dame från 1880, men denna var stängd och omsorgsfullt inbyggd för restaurering.

Hytter att telefonera i!

Inbyggd Notre Dame

Saigon Skydeck

Från gammalt till nytt: Bitexco Finacial Tower stod klart 2010 som Vietnams högsta byggnad, men har sedan dess körts om av en del andra både i Hanoi och i Ho Chi Minh-staden. Tornet är i alla fall 262 meter högt och har 68 våningar. På våning 52 finns en helikopterplatta, och på våning 49 finns Saigon Skydeck. Dit kan man köpa biljett och se en hisnande panoramautsikt över staden. Här är det helt klart turistpriser: en hel hundring kostade det att åka upp i denna (enligt broschyren) ”…urbana ikon som utstrålar skönhet, framsteg och Vietnams enorma potential och internationella strävan”. Jomen. Jag tyckte att det var värt priset.

Sedd från basen

Utsikt åt väster. Här syns bland annat boulevarden Nguyen Hue och Folkkommitténs hus

Utsikt åt norr, med Saigonfloden

Bitexco Financial Tower, från mitt hotellrum

Ben Thanh-marknaden

Marknader där man förväntas att pruta är inte riktigt min grej. Jag brukar köra någon slags inverterad prutning; jag betalar vanligtvis priset som anges, men om jag tvekar så är det försäljaren som snabbt erbjuder ”special price for you”. Med detta sagt: på Ben Thanh-marknaden är det tydligen pruta som gäller.  Jag gillade platsen ändå, den är onekligen ett slags hjärta i staden med ett intensivt folkliv och en praktisk funktion för de bofasta i staden. Den nuvarande marknadslokalen är från 1912 och täcker hela 13 000 kvadratmeter. Jag gick runt och kikade men köpte ingenting utom ett knippe litchifrukter från en tant på utsidan. Den öppna ytan utanför marknaden var ännu en populär plats för arrangerad fotografering.

Ungefär ”Vietnameser – handla vietnamesiska varor” (enligt Google translate)