Juni 2020 var en varm månad, flera dagar med temperaturer runt 30 grader. Snabba blomningsförlopp och mycket styrketräning med vattenkannorna!
Planer och projekt
Odlingslådorna är klara!
Jag har ständiga planer med trädgården, men det går sannerligen inte så snabbt framåt alla gånger. Nu har jag äntligen erövrat det mesta av den tråkiga grässlänten i trädgården! 2017 tog jag hjälp av en markanläggningsfirma för att mura en avsats, och sedan monterade jag och sonen upp ett växthus där. Året därpå skruvade vi ihop en odlingslåda i jordhögen som blivit över bakom växthuset. 2019 satte vi ihop ytterligare en låda, och i år har vi färdigställt projektet med två lådor nedanför och kantsten och stenmjöl runtom. Lite svart lasyr på utsidan som matchar staketet, och det är att betrakta som färdigt. En funktionell och snygg terrassodling tycker jag, och bra jobbat av oss två snickaramatörer! Ja, det är obehandlat trä och kommer att ruttna med tiden, men med de kraftiga dimensionerna på virket kommer de att stå i många, många år.
I lådorna växer i nuläget (motsols) 1: gräslök, rädisa, sallad och ruccola, 2: jordgubbar, 3: zucchini och majs och 4: palmkål och quinoa.
Inspiration
I juni har jag gjort två inspirerande trädgårdsbesök:
Göteborgs botaniska trädgård
Jag kan inte ens räkna alla gånger jag varit på botaniska i Göteborg. Det är mitt absoluta favoritställe i staden, oerhört intressant och beundransvärt välskött, och värt ett besök från tidig vår till sen höst. Men trots alla mina besök tror jag aldrig att jag prickat in näsduksträdets blomning tidigare. Fascinerande!
Norrvikens trädgårdar
Detta var – till skillnad från botaniska i Göteborg – ett premiärbesök. Första gången på Norrvikens trädgårdar och jag blev verkligen inte besviken! Det fantastiska läget, siktlinjerna mot huset och havet och alla de vackra växthusen var saker som gjorde intryck.
Fägring
Juni är pionernas tid. Vanliga år brukar jag åka till Frankrike två veckor i juni. Under den tiden kan pionerna både ha hunnit knoppas och blomma över. I år har jag punktmarkerat alla knoppar och blommor. Mest fascinerande var buskpionen, som bara blommat en gång tidigare, för kanske tre-fyra år sedan. Blomman höll ut längre än väntat; i en hel vecka inklusive en regnskur, och nedan kan ni se utvecklingen från dag ett (2 juni) till dag sju (9 juni).
Odling
Juni är månaden när det fullkomligt exploderar i trädgården. Från att ha ömt vårdat och beskådat de spirande växterna så börjar jag istället att binda upp, klippa ner och riva bort. Vilken växtkraft! Grönsakerna står i prydliga rader, men trots att jag har en böjelse för grönsaker i givakt så tillåter jag lite självsådda blommor, dill och koriander att titta upp här och där.
En mindre rolig utveckling är att mördarsniglarna börjar komma åter. De led svårt torksommaren 2018 och minskade i antal, men efter de senaste regnen har de börjat titta fram igen. Jaga sniglar är det första jag gör på morgonen, och det sista på kvällen.
Skörd
Nu börjar tillgången styra menyn, snarare än tvärt om. Med landet fullt av spenat så måste jag äta spenat! Så tacksam jag blev när jag hittade Zetas recept ”Grillad halloumi med spenat- och hasselnötssallad”. Mycket gott! Rädisor, sallad och mangold är andra växter i plötsliga överflöd.
Jordgubbarna har börjat mogna, men bären var ännu tidigare på mina nyinköpta blåbärstry som än så länge växer i kruka. Busken har många fördelar: härdig, nyttig och bra för pollinerare på våren. Smaken då? Precis som amerikanska blåbär så lider nog blåbärstry av jämförelsen med blåbäret. Jag tycker att bäret var riktigt gott utifrån sina egna meriter, när det fick sitta kvar lite längre och mogna till. Friskt och syrligt.
Ett år med min trädgård – Karel Čapek
I juni filosoferar Karel över köksträdgårdens plötsliga överflöd kontra prydnadsträdgårdens distingerade nöje:
I sinom tid visade det sig, att jag dagligen måste sätta i mig hundratjugo rädisor, eftersom ingen annan hemma ville äta några flera; veckan därpå drunknade jag i kål (….) Det fanns veckor, då jag tre gånger om dagen var tvungen att äta sallad för att inte behöva kasta bort den (…) Om jag vore tvungen att äta upp mina rosor eller knapra på konvaljeblommorna, så tror jag, att jag skulle mista den rätta aktningen för dem.
Var sak har sin tjusning säger jag, men knapra för allt i världen på några giftiga liljekonvaljer!
Lämna en kommentar