När man reser vill man se det allra bästa, men helst utan att det är allt för turistiskt, och utan att trängas med allt för många. Det där kan vara en svårlöst ekvation. Massor av andra människor vill liksom du se världens främsta sevärdheter. De har också läst  resemagasin eller inspirerande bloggar, sett reseprogram på TV eller helt enkelt hört vänner och bekanta berätta om spännande platser.

Ett resmål som stigit snabbt i popularitet de senaste åren är Cinque Terre i Ligurien, de fem byarna på Italiens nordvästra kust som binds samman av en vandringsled. Ja, vad fanken…  Cinque Terre har ALLT! Det är så vackert att ögonen tåras. Det är en endagsvandring som alla med normal fysik kan klara av. Maten är gudomlig, med tonvikt på fisk, skaldjur och lokalproducerade viner. Byarna ligger lättillgängligt i Centraleuropa, samtidigt som de är charmerande otillgängliga med bil. Området är en nationalpark, och med på Unescos världsarvslista. Det är omåttligt populärt, och med all rätt!

För något år sedan uppgick besökarna till 2,5 miljoner på ett år. Följaktligen har de lokala myndigheterna aviserat att tillströmningen av turister måste begränsas under högsäsong. Jag kan inte detaljerna kring detta, men det finns ju möjligheter att välja en annan tidpunkt för vandringen än juli-augusti. Själv vandrade jag i slutet av juni, och medelhavsklimatet gör området behagligt långt in på hösten.

Det enklaste är att hitta boende i någon av de mindre städerna i närheten, till exempel Levanto eller La Spezia. Därifrån kan du sedan ta det lilla tåget till någon av utgångspunkterna i norr eller söder. Jag bodde i Levanto och började i norr, och då blir de första delarna lite tuffare med branta trappor, medan den sista sträckan; Via dell’Amore mellan Manarola och Riomaggiore är en lätt och tillrättalagd promenad. För att vandra måste du lösa ett Cinque Terre-kort, som enligt de senaste uppgifter jag hittat nu kostar 7,5 euro för ett dagskort. Etapperna ser ut så här:

Monterosso – Vernazza (3,5 km, tid ca 2 h)

Vernazza – Corniglia (4 km, tid ca 1,5 h)

Corniglia – Manarola (4 km, tid ca 2 h)

Manarola – Riomaggiore (1,5 km, tid ca 30 min)

Vandringen blir alltså ett lagom heldagsprojekt, med några dryckesstopp och en lunchpaus i någon lämplig by utefter sträckan. Stränderna är klippiga och det går ofta höga vågor, så det är inte så badvänligt, men åtminstone Monterosso har en sandstrand. När vandringen är avklarad tar du tåget tillbaka till utgångspunkten. Skulle du vilja ha fler och större utmaningar så finns det gott om andra vandringsleder i området. Ett fantastiskt resmål!

juni 2007

Bilden i ingressen visar Vernazza, en ofta fotograferad vy.

Corniglia

vinodlingar

Manarola

Vågor var det, ja!