Fem tips i Odense

Hur livar man upp en grå november? En mat- och kulturweekend i ett grannland är ett bra knep! Jag reste till Odense, Danmarks tredje största stad, och det här är mina bästa tips.

H.C. Andersens Hus

Hans Christian Andersen föddes i Odense år 1805 och ses som stadens store son, trots att han drog till Köpenhamn redan vid fjorton års ålder. Här finns huset där han växte upp, huset där han föddes och sedan 2021 också en fin anläggning som heter H.C. Andersens Hus i direkt anslutning till hans födelsehus.

H.C. Andersens Hus är inget vanligt museum, utan mer ett interaktivt utställnings- och aktivitetscenter. Första delen av slingan i byggnaden har en tydlig vuxenprägel, och jag fick lära mig mer om författarens liv som var både framgångsrikt, spännande och tragiskt på sitt sätt. Allt berättas i olika suggestiva miljöer, via de hörlurar som ingår i inträdet (och engelska finns som val, tur nog). Hans fattiga men lyckliga uppväxt, hans ambitioner och resor, hans berömmelse och olyckliga kärlekar, bland annat till den svenska sångerskan Jenny Lind.

Andra delen utgår från hans sagor, med lite lekmöjligheter för alla barn och oss vuxna med barnasinnet kvar. Prinsessan på ärten, Kejsarens nya kläder, Den fula ankungen, Flickan med svavelstickorna med flera – vilka klassiker! Jag måste nämna arkitekturen också; den japanske arkitekten Kengo Kuma har utformat huset i form av sammanlänkade organiska former med växtlighet på tak och gröna ytor runt omkring.

Näktergalen och i bakgrunden Prinsessans madrasser

H.C. Andersens barndomshem ca. 1 km från H.C. Andersens Hus: ingår i inträdet men jag var bara utanför.

Danmarks Jernbanemuseum

Jag hade väl inte de högsta förväntningarna på järnvägsmuseet, med farhågan att det skulle vara för mycket tekniskt nörderi som spårbredder och lokmodeller. Men jag blev positivt överraskad! I museet lyfts tågen och järnvägen också ur ett sociologiskt perspektiv: människans framtidstro, tekniska landvinningar, viljan att resa och mötas. I en hel tågvagn behandlades fenomenet tågluffning, och jag kunde återuppleva mina första två från 80-talet. Jag kände till och med igen lukten; en diffus blandning av äventyr, diesel och damm. Jernbanemuseet ligger i en vagnhall ett stenkast norr om järnvägsspåren vid Odense station.

Perrong-känslan!

Före tågluffarnas tid

Jamen häftigt lok ändå! Det gigantiska E 994, byggdes ursprungligen i Trollhättan.

Storms Pakhus

Ännu ett stenkast norr om järnvägen och stationen ligger Storms Pakhus, en stor Food Hall i ett gammalt magasin från 1942. Här kan du resa jorden runt med hjälp av streetfood från USA, Ukraina, Vietnam, Kina, Indien, Sri Lanka, Japan, Thailand, Italien, Grekland och Danmark, samt olika sorters drycker och godsaker som glass, våfflor och donuts.

Jag blev alldeles nipprig av av lycka över så många valmöjligheter, och åt kvällsmat där båda kvällarna. Första kvällen vietnamesiska vårrullar med dipp samt en shandy med flädersmak och andra kvällen seafood tacos och ett glas vin. Före hemresan på söndagen tittade jag förbi vid 11-tiden, och då pågick en klädloppis, ett pysselevent och ett föredrag i lokalerna, plus att det samtidigt gick att få sig en bit mat. Superhäftigt ställe!

Vilken takkonstruktion!

Brandts klædefabrik

Nix, ingen shopping på mina weekendresor. Hela det forna fabriksområdet är nu vigt åt kulturen. Här finns Kunstmuseum Brandts, som vid mitt besök visade tre separata utställningar: 250 år i dansk konst, österrikiska popkonstnären Kiki Kogelnik och Fyndboerne, om tre konstnärspar från Fyn. I en annan byggnad finns Tidens Samling, ett nostalgimuseum med nio uppbyggda miljöer från 1900- till 1990-talet, trevligt för alla med minsta dragning åt nostalgi, och i området finns också konsertlokalen Magasinet och puben Studenterhuset, där jag var på konserter.

Kiki Kogelnik – Superslange från 1974

Tidens museum – 1940-tal

Jorge Cordero & Los Gran Daneses

Vandring i byn

Byn på danska alltså, för en stad är det allt med sina 180 000 invånare. Jag tycker om att vandra runt och titta på hus, kyrkor, torg och parker, och Odenses centrum är möjligt att överblicka på en dag eller två. Förutom avstickarna till Storms Pakhus och Jernbanemuseet norr om järnvägsspåren så höll jag mig i stadens gamla delar söderut fram till Odense å. Här ligger H.C. Andersens Hus, hans barndomshem och Brandts klædefabrik, men också många vackra byggnader som domkyrkan, rådhuset, teatern och pittoreska korsvirkeshus.

Den Gamle Kro – 1683

Møntergården från 1646, nu stadsmuseum

Odense å som gick att följa längs en trevlig promenadväg

Odense Rådhus från 1883, i gotisk-italiensk stil

Sankt Albani kyrka – från 1906. Albani är också namnet på ett lokalt ölmärke.

Odense teater från 1914 – fast den första teatern i Odense grundades redan 1796

Det blev en intensiv helg. Från ankomst fredag klockan 17.30 till avresa söndag 12.00 hann jag med fyra museer, två och en halv mils promenad, en lyxig trerätters lunch och en rejäl brunch, två street food-kvällsmat och dessutom tre fantastiska konserter, eftersom mitt besök råkade sammanträffa med en musikfestival. Snacka om tur! Jag reste till Odense med Flixbus (från Göteborg med byte i Köpenhamn) och bodde i enkelrum på Danhostel vid stationen.

Även om jag har svart bälte i att unna mig när det gäller upplevelser och mat på resa, så blev jag ändå lite chockad över prisnivån i Danmark: så dyrt det blivit. Priset (det högsta) tog min söndagsbrunch på Café Fleuri. Jag bet ihop och beställde en svindyr Croque Madame (typ varm macka med sallad) och till det en kopp kaffe och en apelsinjuice utan att titta på priserna i dryckesmenyn. Det visade sig att dessa två drycker tillsammans kostade 180 svenska kronor. Oops! Nåväl, det smakade bra, lokalen var mysig och danskarna verkade inte bry sig, stället var i stort sett fullsatt.

Slutsatsen blir ändå: Odense rekommenderas varmt! Jag reste hem så fylld av inspiration och intryck att jag klarar mig ända till jul.