Nu ska jag berätta lite om Ulricehamn, staden där jag bor och i vars omgivning jag vuxit upp. Belägen i Västergötland, mellan Borås och Jönköping. Under de fyra år som min blogg funnits så har jag skrivit om Quito, Cusco, Baku, Bishkek, Ulaanbaatar och många andra städer runt om i världen, men inte om Ulricehamn. Det är en fin stad, jag trivs bra och har ingen längtan efter att bo någon annanstans. Men ändå – lite hemmablind blir man, och det är svårt att sätta på sig turistglasögonen. Så det här blir en personlig betraktelse: Ulricehamn i mitt hjärta!

Ulricehamns historia

Traktens äldste invånare har flyttat till Stockholm, närmare bestämt till Historiska Museet. Det är lämningarna efter den så kallade Bredgårdsmannen som levde för 9500 år sedan, på Jägarstenåldern, vilket gör honom till ett av Skandinaviens äldsta fynd av människor.

Staden hette tidigare Bogesund, och namnet finns tidigast omnämnt i Erikskrönikan år 1307. Staden ligger i Redvägs härad, den gamla administrativa indelningen där denna härad fått namn efter ridvägen som gick från Halland och in i landet. I forna tider låg bygden nära gränsen till Danmark, och den mest minnesvärda historiska händelsen är förmodligen Slaget på Åsundens is i januari 1520, då danskar och svenskar drabbade samman, och riksföreståndaren Sten Sture den yngre sårades så allvarligt att han dog under färden tillbaka till Stockholm. Bogesund och andra västgötska städer plundrades och brändes ner, danske Kristian II utropades till kung, sedan följde Stockholms blodbad och Gustav Vasas uppror… Slaget på Åsunden formade den svenska historien!

Hur var det med namnbytet då? Som jag skrev, Bogesund har en mycket gammal historia, belagd tillbaka till 1307. Mer än trehundra år senare, 1621, grundades en stad en bit västerut: Borås, bland annat i syfte att styra upp den omfattande knallehandeln i området. Borås växte snabbt och åtnjöt förmåner vad gäller handelsrättigheter. Så… 1741 byter Bogesund namn till Ulricehamn, för att hedra drottning Ulrika Eleonora. Baktanken med detta sägs ha varit att försöka få tillbaka de förmåner som Borås tagit över. Under 1990-talet lyftes en motion i kommunfullmäktige om att byta tillbaka till det tidigare namnet, och svaret på den var genialiskt och tillämpbart i många situationer: ”Man kan inte göra en dumhet ogjord genom att göra ännu en”. Namnet Bogesund lever ändå kvar på många sätt: Hotell Bogesund, Bogesundsgatan, Bogesundsskolan och i flera företagsnamn.

Ulricehamns rådhus byggdes 1789, efter den stora stadsbranden 1788 då en pojke gick på dass med ett brinnande ljus, och råkade orsaka att tolv gårdar runt torget brann ner till grunden.

Stationshuset från 1906, året då den tidigare smalspåriga järnvägen byttes till normalspår. Ulricehamn hade spår i alla fyra väderstreck i många år, men 1991 gick den allra sista godstrafiken på spåren, och nu finns ingen järnväg kvar. Banvallen används dock till cykling och promenader, och i stationshuset finns turistbyrån.

Det pampiga Folkets Hus inrymmer teatersalong, biograf och föreningslokaler, och byggdes 1903. Det är framröstat till ett av Sveriges vackraste hus, i Arkitekturupprorets omröstning.

Ulricehamn – Knallestaden

Ulricehamn är sprunget ur det småskaliga; små diversifierade jordbruk, små textilindustrier, verkstadsindustrier och knallehandel. Företaget Emballator till exempel, det kallas fortfarande Bleckan i folkmun och är utvecklat ut Ulricehamns Bleckvarufabrik (1907) som troligen startades av en bleckknalle. Textilarvet är också utpräglat i hela bygden; i Borås och Kinna mest kring vävt tyg, i Ulricehamn mest stickat tyg: trikå. För många år sedan myntades uttrycket ”Kärringarallyt” för strömmen av (mestadels) damer som åkte på fabriksförsäljning i trakten på torsdagar, och det fanns till och med en vägskylt i centrum som visade riktningen söderut. Nu är försäljningen permanentad i Gällstad Outlets, och öppen hela veckan.

Bleckknallen, staty av Vanja ”Nones” Håkansson 1999, på Ulricehamns gågata

Ulricehamn – Vinterstaden

Ulricehamn är förhållandevis högt beläget, sjön Åsunden ligger på 164 meter över havet och Västergötlands högsta punkt Galtåsen strax öster om staden ligger på 361 meter över havet. Staden har ett förflutet som kurort men har nu blivit en av Sveriges sydligaste skidorter, med både skidbacke och fina längdskidspår. Det stora erkännandet inom detta område var väl när staden blev utsedd till Världscupsarrangör: 2017, 2019 och 2021. Ja, det var stort, men personligen är min största behållning att knata runt på de spår som dras på golfbanan, strax intill världscupsspåren!

Skidspåren på golfbanan nära Lassalyckan

Ulricehamn i kultur och media

I Ulricehamn är begreppet Gårdarna runt sjön fortfarande i högsta grad levande. Det är en romansvit av Birgit Th. Sparre som gavs ut mellan 1928 och 1976. Birgit Sparre hade ett fascinerande levnadsöde, och de vackra gårdarna som figurerar i romanerna ligger fortfarande runt Åsunden. Men tyvärr – inte ens jag har läst böckerna.

Något mer aktuell är Colin Nutleys filmsvit Änglagård. De flesta inspelningsplatserna finns i bygden, jag har själv besökt många av dem, bland annat Lönnarp, Änglagård i filmen och – håll i er nu – min pappas jakthund spelade mot Sven Wollter i två av filmerna! Även Änglagårdsfilmerna börjar få många år på nacken, men Colin Nutley och Helena Bergström har fortsatt att ha Ulricehamn som bas för många av sina film- och TV serie-inspelningar: Bröllop, begravning och dop, Saknad, Vilken Jävla Cirkus och den kommande Dancing Queen.

Turist i Ulricehamn

Så till den springande punkten: finns det någon anledning för den som inte bor här att turista i Ulricehamn? Ja, det tycker jag definitivt. Med runt 11 500 invånare i staden så finns det inte något sprudlande kultur- eller nöjesliv, men det är mysigt och naturnära.

Här finns en liten kompakt stadskärna med små butiker, trevliga kaféer och allt i matväg som du kan önska dig. Min favorit är Torgstallet som ligger just i det gamla stallet vid torget, och serverar fika och enklare lunchrätter i trevlig miljö. För mat finns allt mellan fine dining på Restaurang Lago ute i Kallbadhuset, till all världens mat som Sakuma Sushi, Jennys Thai, Mings Palace och Emmas Streetfood med smaskiga egengjorda hamburgare. Faktum är att jag sällan går ut och äter på hemmaplan, men under coronaperioden har jag nyttjat möjligheten till hämtmat och testat mer än tidigare. Boendemöjligheterna har förblivit otestade, men här finns både campingar, vandrarhem och hotell.

Jag har redan nämnt möjligheten att utöva vintersporter, men även vår, sommar och höst finns det fina möjligheter att vara aktiv. Det går att hyra kajaker och paddla i sjön. Banvallen är asfalterad sammanlagt sju mil åt norr, söder och väster, lämpligt för härliga bilfria promenader och cykelturer. Här finns naturligtvis både vandringsleder och cykelleder, och många fina besöksmål utanför själva centralorten. Naturreservatet Komosse med rena norrlandsvibbar österut. Ätradalen norrut, där Ätran ringlar sig genom ett vackert jordbrukslandskap. Årås kvarn i nordost, med vandrarhem och fin vandringsled. Söderut har vi Torpa stenhus och Hofsnäs herrgård, strax utanför kommungränsen. Ja, det är ju nära till Borås också och deras fantastiska street art – kanske har vi förlåtit dem för det där med handelsrättigheterna så här trehundra år senare!

All info för en turist i Ulricehamn: Välkommen till Ulricehamn

Kallbadhuset byggdes 2008, och är utan jämförelse Ulricehamns mest fotograferade hus! Förutom kallbad finns här en fin restaurang, och möjlighet att boka in massage i ett av tornrummen.

Mina söndagspromenader går ofta en bit på gamla banvallen, med en utsikt som inte går av för hackor

Kajaktur i Åsunden

PS. I gårdagens lokaltidning berättas att prisökningen på villor i Ulricehamns kommun varit 39,8 procent under senaste året. Med detta toppar vi tydligen statistiken i riket. Det har naturligtvis med tillgång och utgångsläge att göra också, men man behöver väl inte vara lokalpatriot för att inse att Ulricehamn är trevligt!