Gränderna i gamla Tbilisi är många och smala, och min karta visar hela stora Tbilisi på ett blad, med dålig upplösning. Alltså får jag skanna av området till fots för att hitta de ställen jag vill se. Det låter sig göras. ”Hmm… här har jag gått förut, nu tar jag höger istället”. Helt plötsligt öppnar sig ett litet torg och jag är framme vid det lutande klocktornet. Tornet ligger vid Rezo Gabriadzes dockteater på Shavteli street, och är byggt så sent som 2011. Jag inväntar ängeln som kommer ut och slår på klockan varje hel timme. Vid 12.00 och 19.00 visas det en liten dockteater, men den tiden lyckas jag inte pricka in.

I en annan del av gamla Tbilisi vandrar jag utmed Betlemi street, så länge att jag tappat hoppet om att hitta rätt. Men där ligger det, huset från 1800-talet som kallas kaleidoskophuset och är ett måste för varje instagramkonto med självaktning, utsett till en av ”the most instagrammable spots in Tbilisi”. Visst är det vackert, den husbyggaren har gett allt när det gäller utsmyckningar! Det bor folk i huset, men trapphuset är öppet för fotosugna turister.

Strax utanför huset träffar jag på dessa söta flickor som leker med sin hund. Jag frågar om jag får ta ett kort, och de är inte svårbedda. När jag säger ”thank you” svarar de ”you are welcome”, vilket inte bara är mycket artigt utan också ett tecken på att kunskaperna i engelska är på stark frammarsch hos den yngre generationen i Georgien.

Det är lördag, och då är det giftasdag. I det finaste området kring de gamla badhusen hamnar jag i ett stim av brudpar, åtföljda av flera fotografer som fotar ur alla vinklar. Jag tar några kort, jag också.

De vackra husen med sina balkonger och snickarglädje är många. Men ju längre ut jag går i ytterområdena av gamla Tbilisi (som inte är jättestort),  desto mer förfall ser jag. Ibland ett charmigt förfall, där jag anar den forna skönheten. Ibland ett akut förfall, där huset ser ut att kunna falla isär i delar vilken sekund som helst. Jag letar mig till ett litet torg, som jag läst ska vara ett vackert exempel på jugendarkitektur, men varenda ett av husen kring torget är under renovering. I sista sekunden verkar det, med stöttande stålbalkar och vittrande puts. Låt oss hoppas att husen räddas, men att charmen i gamla Tbilisi består!