Vernon ligger vid floden Seine cirka sju mil nordväst om Paris, och har drygt 25 000 invånare. Här syns inte många turister till, trots närheten till Giverny och Monets trädgård där de flockas i stora mängder. De flesta Monet-turisterna kommer troligen i buss eller bil, alternativt med tåg till stationen och vidare med skyttelbussen, men stannar inte längre än så. Själv hade jag bokat två övernattningar i Vernon, för att ha en heldag tillgänglig för ett besök i Monets trädgård. På så sätt hann jag se staden också, och jag gillade vad jag såg!

Efter frukost på hotellet vandrade jag utmed Seine till centrum, och där hittade jag en informationstavla med förslag på en stadsrunda som jag sedan följde i stora drag.

Kul med då och nu-jämförelse. Mycket är sig likt.

Den föreslagna rutten vände in bland korsvirkeshusen, där den stora kyrkan Collégiale Notre-Dame de Vernon tornade upp sig; i gotisk arkitektur och med bevarade delar från både 1000-, 1200- och 1400-tal. Tyvärr var stora delar av exteriören inklädd i plast för renovering.

Mitt emot kyrkan ligger Vernons stadshus från 1895, som likt alla franska stadshus benämns Hôtel de ville utan att ha något som helst med ett stadshotell att göra. Över entrén fanns inskriptionen Liberté, Égalité, Fraternité. En informationsskylt berättade att den hängivne republikanske borgmästaren som en gång beordrade bygget bestämde att stadshuset skulle vara högre än kyrkan, för att illustrera den politiska maktens företräde över den religiösa.

Tornet var till hälften dolt

Vernons stadshus

Utmed Rue Carnot, strax intill stadhus och kyrka, finns Vernons äldsta hus; ett pampigt korsvirkeshus från 1450. Vattenpasset må inte ha varit uppfunnet då, men huset står där ännu! Huset inrymde tydligen Vernons turistbyrå tidigare, men den är nu flyttad till ett museum som jag besökte senare under dagen.

Stadens äldsta hus

Promenaden gick vidare på Rue Sainte-Jacques, en affärsgata med de småskaliga specialiserade matbutiker som jag kan sakna i svenska småstäder: här fanns boulangerie, patisserie, boucherie och fromagerie. Jag beundrade Tour des Archives, ett kvarvarande ensamt slottstorn från 1123, byggt av Vilhelm erövrarens son. I närheten ligger Rue Potard, med ännu fler medeltida korsvirkeshus.

Tour des Archives

Så var det dags att korsa Seine över bron och beskåda stadens främsta symbol på närmare håll: Le Vieux-Moulin – en vattenkvarn byggd på 1500-talet, belägen på brofästet av en medeltida bro. I parken strax intill satt flera personer utplacerade med stafflier och skissade så att kolpennorna rök. En sommarkurs? Ja, bättre motiv går knappast att hitta! Alldeles intill ligger slottet Château des Tourelles, byggt 1196 och i stort sett helt original, förutom ett av tornet som återskapats efter att ha träffats av en bomb under andra världskriget.

Tillbaka på ”stadssidan” tänkte jag besöka Musée Blanche Hoschede-Monet, tillika turistbyrå. Men där stoppades jag av ett franskt fenomen: en rejäl lunchstängning – 12.30 till 14.00. Jag fick bryta min stadstur för Monets Trädgård-besöket, och återkomma efter det.

Museet var en trevlig gott och blandat-samling: en modern temporär utställning, en av Monets näckrostavlor, impressionistisk konst av andra samtida konstnärer och en utställning med djurmotiv i konsten. Blanche Hoschede-Monet fanns själv representerad som konstnär, men när jag läste om hennes liv hade jag svårt att hänga med (även om jag valde engelska versionen). Claude Monet var hennes step father, och även father-in-law. Jo, så var det faktiskt. Blanche växte upp med Claude som styvfar från 11-årsåldern, och gifte sig senare med Claudes son: sin styvbror. Ett knepigt arrangemang.

Blanche Hoschede-Monets version av grusgången i Giverny

Jag hade nästan glömt av detta faktum, men även restauranger tillämpar strikta franska tider. Först serveras lunch, och sedan stänger de ner till runt klockan 19.00. Som tur var har barer lite generösare öppettider, så jag fick sippa på en drink i väntan på maten. Jag åt på restaurang l’Estampille by Erisay, hög kulinarisk nivå och prisvärt.

På uteserveringen bredvid samlades folk för att se på fotbolls-VM på storbild, Sverige – Frankrike skulle avgöras framåt kvällen. Efter min fina dag i en fransk småstad var jag beredd att tippa 1-0 till Frankrike!