Det är tuffa tider nu. Så tufft att inte ens jag kan bita ihop och låtsas som det regnar tills det blåst över, vilket annars är en av mina större talanger. Coronaviruset ligger som en våt filt över oss alla, världen över.

Jag oroar mig naturligtvis främst för dem som viruset utgör en reell livsfara för. Troligen inte jag själv, men vi har väl alla människor i vår närhet som tillhör någon av riskgrupperna. Sedan tänker jag på alla de vars ekonomi, företag och försörjning hotas av den här pandemin. Både i Sverige och utomlands, för från mina resor vet jag att anställda och småföretagare i många andra länder har ett så gott som obefintligt skyddsnät.

Med detta sagt vill jag ändå passa på att gnälla lite för egen del också. Planering och resor ger mig glädje och styrfart i livet, och nu har alla planer gått i stå på obestämd framtid. Ridresan till Marocko i april: inställd. Historieresan tillsammans med sonen till Minsk och Kiev i maj: inställd. Och inte nog med det; i stort sett allt som jag tycker är roligt är inställt. Kulturevenemang, föreningsevenemang och troligen en kommande afterwork. Jag bör inte ens ta bussen till Göteborg, för att hälsa på dottern. Ledsamt. Jag tillåter mig fortfarande att hoppas på sommarens resa till Norge, i mitten av juli.

Funäsdalen mars 2020

Förra helgen var jag ändå på en liten resa till Funäsdalen, tillsammans med min dotter. Det kändes tryggt. Inget flyg och ingen buss, utan en bilresa. Inga folksamlingar, utan ödsliga vidder. Inga liftköer, utan längdskidor på fjället. Inga inköp i den lokala ICA-butiken, utan vi hade mat med oss (fast åt på restaurang en kväll). Lite folk på vandrarhemmet, och med väldigt stor säkerhet inte samma folk som varit på skidresa i norra Italien veckorna innan. Den enda gång det drog ihop sig till folksamling var i kön i våffelstugan, men vi kunde förutsätta att de som skidat sju kilometer dit varken hade feber, hosta eller luftrörsbesvär.

Folksamling i Ösjöstugan

Så obeskrivligt underbart att komma iväg till fjällen! Jag har listat mina topp 5 för min lilla skidweekend:

1. Uppleva snö och vinter

Efter den så gott som obefintliga vintern i Västsverige var det roligt att se lite snö. Ja, inte så lite; flera meter höga snövallar och enligt uppgift 1,97 meter natursnö på Ramundberget.

2. Åka skidor

Vi åkte skidor EN gång förra säsongen, och hade inte åkt någon gång tidigare denna säsong. Sett ur det perspektivet var det väl ändå rätt duktigt av oss att åka 14 kilometer på lördagen och 12 kilometer på söndagen, utan att bryta ihop!? På söndagen slet jag hårt, då det frös på under skidorna, men jag njöt ändå!

3. Miljöombyte 

Funäsdalen är långt norrut för en västgöte, och väldigt exotiskt. På vägen hem mellan Funäs och Sveg passerade vi otaliga renflockar som gick på vägen, och knappt iddes flytta på sig. Vandrarhemmet Grönländaren där vi bodde är mysigt och avslappnat, där kan man äta frukost i underställ och värma upp sig efter skidturen med en stund i bastun.

4. Läsa böcker

Utan måsten eller Netflixutbud så finns det mycket tid för att läsa. Två böcker hann jag läsa, på tre kvällar. Det är semester för mig!

5. Motion och sömn

Hur gott sover man inte efter en dag med aktivitet och frisk luft? Vi blev trötta tidigt och hade ingen brådska på morgonen, så sömntiden blev utan problem tio timmar. Jag känner igen det från andra aktivitetssemestrar; fysisk utmattning och återhämtning genom sömn, det är det som kroppen är byggd för egentligen.

En härlig tur och ett fint minne att suga på ett tag, medans vi uthärdar ovissheten.