Guide Michelin fördelar sina berömda stjärnor efter följande kriterier: En stjärna – en mycket bra restaurang i sin kategori. Två stjärnor – utomordentlig matlagning, värt en omväg. Tre stjärnor – exceptionellt bra kök, värt en egen resa.

Trots mitt intresse för god mat har det varit tämligen glest med besök på stjärnkrogar, men nu var det dags att toppa min lista med en tvåstjärnig restaurang; L’Oasis i Mandelieue-la-Napoule, vid havet strax väster om Cannes. Ingången på en smal tvärgata är ganska anonym, men innanför den möttes vi av en vacker lummig innergård med bord under tak, inomhus fast ändå som ute. Redan innan vi satt oss vid vårt bord hade vi hälsat på upp emot tio servitörer, alla välklädda och mycket korrekta, men samtidigt avslappnade och trevliga.

Vid bordet uppdagades en intressant iakttagelse ur jämställdhetsperspektiv. Det var nämligen bara herrn i sällskapet som fick en meny med priser. Vi damer slapp sådana trivialiteter, för att kunna koncentrera oss på själva valet av mat! Servitörerna gjorde ett oklanderligt jobb, med innehållsrika presentationer av maten och engagerade föreläsningar om vinerna, samtidigt som de kostade på sig ett leende och någon vänlig kommentar. Även kocken och restaurangägaren Stéphane Raimbault var såklart ute och försäkrade sig om att vi var nöjda. Ja, och maten… Rätterna kom in i ett perfekt flöde, lagom mycket, och alldeles extraordinärt delikat.  Allt var helt perfekt, och för min del delar jag gärna ut en stjärna till; värt en egen resa!

Här kommer menyn, i ett försök att översätta från de franska presentationerna:

Amuse-bouche, alltså en liten aptitretare innan den ”riktiga” förrätten: rökt torsk-klubbor, friterade ostbollar, liten ärt- och myntakupol på kex

Musslor i saffransroyale, en slags krämig soppa redd med ägg och grädde.

Zucchiniblommor fyllda med ratatouille på en spegel av vichyssoise med basilikaolja, dekorerad med en kristalliserad blomma

Murklor fyllda med pilgrimsmusslor, på ett krispigt flarn i en skummig emulsion med obeskrivligt god smak

Rosastekt kalvfilé, sellerimousseline med tonkabönor, friterad kalvbräss och grönsaksfylld lök. Serverades med potatiskroketter

När det var dags för dessert körde de in en vagn i tre våningar, där vi fick välja vad vi ville ha. En macaron (nötmaräng) med hallon och passionsfruktcrème…

…och är det svårt att välja kan man ju alltid ta en till! Petit-chou med svarta vinbär

Sist kom smågottisarna med en espresso till. Jag valde en eclair, en citronmarängpaj, en marshmallow och en bit marmelad. Slutet gott, och allting var gott!

Ett tack för det trevliga sällskapet, och till min bror för sponsringen av detta inlägg!

Juni 2018